Trump sätter USA:s demokrati på spel

Publicerad 2017-07-13

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det är lätt att skoja om Donald Trump och hans enfaldiga söner som mest liknar seriefigurerna Beavis och Butthead. Men det som händer i USA nu är extremt obehagligt.

Den senaste veckan har tidningen The New York Times avslöjat att Trumps son, Donald Trump Jr, under pappans presidentkampanj tackade ja till ett möte med en rysk advokat som sa sig sitta på negativ information om Hillary Clinton. I mejlet står uttryckligen att hon kunde erbjuda information som var ”en del av Rysslands och dess regerings stöd för Mr. Trump”.
”I love it”, svarade Trump junior på erbjudandet att göra sig beroende av Ryssland i kampen om de amerikanska väljarna.

Misstankar om landsförräderi

Det är faktiskt helt makalöst. Amerikanska politiker har nu börjat använda ordet landsförräderi och det är faktiskt vad det kan handla om. Trumpkampanjen förstod naturligtvis att de samarbetade med USA:a arvfiende. Vad Donald Trump själv visste och hur nära relationen är till Putin är fortfarande oklart. Vilka hållhakar finns och i vems intresse agerar egentligen USA:s president? Landets? De egna företagens? Eller Vladimir Putins?
En särskild utredare håller nu på att utreda vad som hänt, och den juridiska processen tuggar på. I det politiska systemet verkar det skrämmande nog inte finnas något stopp.

Bakom skål och vägg avskyr många republikaner i kongressen Trump, men få vågar ta någon konflikt med honom. De är rädda för att drabbas av drev och hatkampanjer från Trumpnära mediesajter, och att kanske inte bli omvalda.

Det är principlöshet tagen till en ny, livsfarlig nivå.

Maktdelning satt ur spel

USA:s politiska system bygger på maktdelning, som var tänkt att skydda republiken från de två saker som grundlagsfäderna oroade sig för: en enväldig despot å ena sidan och mobbvälde å den andra.

Tankarna var inspirerade både av samtidens upplysningsfilosofi, av kraven på folkstyre under den franska revolutionen – men också av antikens politiska filosofi där både demokrati och tyranni sågs som hot mot stabilitet.

Därför begränsades presidentens makt kraftigt, och kongressen delades upp i två kammare: senat och representanthus, där mycket av den verkliga makten samlades.

Nu verkar detta system helt satt ur spel. Republikanerna i kongressen sitter i knät på Trump, som i sin tur använder lögner och propaganda för att kommunicera med sin väljarbas.

Demokrati kräver mer

I antikens Grekland och Rom funderades det mycket på vad som krävs av medborgarna för att klara av det ansvar som rollen kräver. I våra liberala demokratier verkar vi ibland tro att människors frihet att rösta och formella rätt att uttrycka sina åsikter räcker.

Men verklig demokrati kräver mer. Det fungerar inte att vissa har ett i extremt överflöd medan andra delar av befolkningen lever i armod och fattigdom. Det är förödande när särintressen och superrika kan köpa sig politiskt inflytande.

Den amerikanska politiken har polariserats under flera decennier. Det som hänt de senast tio åren är däremot nytt: en dramatisk ökning av ekonomisk ojämlikhet parallellt med en journalistik som på många håll kollapsat.

Republiken hotas

Samtidigt har det offentliga samtalet allt mer börjat föras på Facebook - ett företag vars affärsidé är att tjäna pengar på människors ilska och vrede.
1787 hölls det möte i Philadelphia där den amerikanska konstitutionen antogs med alla sina kompromisser. När Benjamin Franklin, en av de viktigaste deltagarna, klev ut från kongressalen fick han frågan av en kvinna vad resultatet blev – monarki eller republik.

”En republik, om ni kan behålla den”, svarade Franklin, som insåg hur skör konstruktionen var.

I dessa tider känns den varningen lite väl profetisk.