Jimmie Åkesson lät som Trump vid Kapitolium
Efter SD:s drev ser trapphusets skuggor annorlunda ut
Emma Fastesson Lindgren, 28, talar rakt in i kameran, på Instagram. Hon kämpar med tårarna.
”Jag har blivit kallad sossehora, jag har blivit ifrågasatt om jag är man eller kvinna och jag har fått direkta homofobiska kommentarer här på sociala medier.
Och nu visar det sig att det är inte random svenskar som sitter i något hushåll i vårt land utan det är Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning som sprider det här hatet och de här hoten mot politiker, eller unga politiker som jag.”
Hon fortsätter.
”Jag tycker det är förfärligt, hur kan man göra så här mot vårt land. Och ärligt talat, Ulf Kristersson, Johan Pehrson, Ebba Busch, hur kan ni samarbeta med ett parti som gör att unga politiker som jag, unga kvinnor som jag, inte vågar engagera sig politiskt.”
Klippet har spelats tusentals gånger. Men ingen i debatten tycks intressera sig för vad SD:s trollstrategi egentligen handlar om. Att tysta. Att kväsa. Att krossa polisiskt engagemang.
När Annie Lööf avgick som centerledare beskrev hon sina känslor efter valet 2022. Hon kände lättnad.
”En lättnad över att inte ha kommit till skada.” sa hon.
Enligt tidningen ETC, som först avslöjade SD:s trollfabrik och dess industriella produktionsapparat, hade partiet i åratal bedrivit en riktad hatkampanj mot just henne. Hon stämplades som ”landsförrädare”.
”Tonläget mot Annie Lööf är sexistiskt, uppskruvat och hatiskt.” skrev ETC.
Youtubekanalen Riks, i praktiken SD:s kommunikationsavdelning, hade då producerat inte mindre än 180 klipp med hån mot Annie Lööf, bland annat som ett ”hot mot demokratin”.
När den tidigare nazistiske aktivisten Theodor Engström mördade psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren under Almedalsveckan 2022 var Annie Lööf ett tilltänkt offer.
Mordet fick nästan inga effekter alls på valrörelsen och svensk debatt. Den högerextrema propagandamaskinen fortsatte spy ut sitt hat och hot. Kampanjerna mot SVT och enskilda journalister fortsatte som om ingenting hade hänt. Nya politiker blev måltavla.
Och de borgerliga partierna har i allt väsentligt ryckt på axlarna åt kampanjerna.
Efter Kalla faktas avslöjande har väldigt lite handlat om innehållet i SD:s propaganda. Enligt tidningen Expo, som granskat en del av trollfabrikens konton, handlar det bland annat om vit makt-propaganda, hyllningar till fascistiska filosofer och terroristen Theodore Kaczynski, mer känd som Unabombaren.
Allt detta strider direkt mot den ”nolltolerans” Jimmie Åkesson påstår att SD har. Kanske ”trolltolerans” är ett bättre ord.
Tidöpartierna reagerade först av att de själva blev måltavla för SD:s krigsorganisation. Inte vid attacker på oppositionspolitiker, Annie Lööf eller på journalister.
Gränsen passerades när SD använde samma metoder mot Alice Teodorescu Måwe. ”Jag utsattes för ett drev av ett slag som jag sällan har upplevt.” sa hon efteråt till SVD.
– Jag tycker det är väldigt problematiskt att man från Sverigedemokraternas håll försöker få det här till att det var humor eller att det var korridorsnack. Dessutom var det något som sades vid ett morgonmöte och som jag sedan några timmar senare såg konsekvenserna av i mina sociala medier. Det var ett drev med rasistiska tillmälen, säger hon till Sveriges radio.
Denna typ av drev från SD är inte att leka med. De kan snabbt bli enorma i sin omfattning med tusentals kommentarer, youtube-klipp, inlägg i sociala medier, mail, telefonsamtal, tiktok-filmer och annat ännu värre.
Dreven kan pågå i dagar, i veckor.
De drabbar inte sällan anhöriga, vilket skadar offret ännu hårdare än själva attackerna. Lögner blandas med halvsanningar, inlindade hot, ”humorklipp” och allmän smutskastning. Alltid fastnar något.
Många som drabbats berättar efteråt om en slags PTSD, post-traumatisk stress, där man inte längre klarar att vara kvar på sociala medier. Den egna trappuppgångens eller trädgårdens skuggor ser plötsligt annorlunda ut. Tryggheten är borta. Vad döljer sig utanför synfältet?
SD verkar helt strunta i konsekvenserna, även för Annie Lööf. När man tittar igenom TV4:s granskning verkar grabbarna i trollfabriken nästan se det som en lek. Inte som människor utan som karaktärer i ett dataspel.
Jag blir inte särskilt mycket lugnare efter att Tidöpartierna i torsdags gemensamt försökte krishantera SD och tona ner alltihop. SD ska sluta angripa övriga Tidöpartier blev slutsatsen.
Men det är uppenbarligen fri jakt på alla andra – journalister, politiker och övriga som står i vägen för SD:s rasistiska, kvinnohatande och klimatförnekande mob.
Därmed nöjer sig moderater, krisdemokrater och liberaler. Vad rör det dem?
Men det viktigaste som hände i veckan var varken själva avslöjandet från TV4 eller att Tidöpartierna spelade ner konsekvenserna. Det viktigaste var Jimmie Åkessons Youtube-tal till nationen i tisdags. Hans krigsförklaring.
Jag såg framför mig Donald Trump innan stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021.
– Vi ska slåss av bara helvete. Och om ni inte slåss av bara helvete kommer ni inte längre att ha ett land, sa han inför folkmassan.
Sedan gjorde hans anhängare just det.
Efteråt sa Trump att han älskade dem.
Jimmie Åkesson var i tisdags inträngd i ett hörn. Hans svar öppnar ett nytt kapitel i svensk politik.
Åkesson accepterar helt enkelt inte att granskas av fri media. En av de mest grundläggande spelreglerna i den liberala demokratin. Han hade just blivit påkommen med att ljuga men hade inget att ”skämmas för”.
Han var utsatt för en ”vänsterliberal” konspiration, av ett ”klägg”.
De andra partierna har förstört sverige, sa han. Därför gäller spelreglerna helt enkelt inte honom. Inte hans rörelse.
För dem som motsätter sig SD:s maktövertagande är budskapet tydligt. SD kommer att fortsätta. Ingen kommer att stoppa det som nu händer.
Vad kommer trapphusets skuggor egentligen att dölja?