’Barnets bästa’ får inte bli tomma ord

Högsta domstolen satte stopp när Kronofogden ville sälja ett hus – två barn riskerade att bli hemlösa.

Den 27 december kom en viktig dom från Högsta domstolen. De vägde in FN:s barnkonvention och sa nej till att två barn, två och åtta år gamla, skulle bli hemlösa när Kronofogden ville sälja deras hus.

Bakgrunden till fallet är en familj i Tomelilla där pappan hade en skatteskuld. Kronofogden ville tvångsförsälja huset där han bodde tillsammans med sin fru och deras två barn. Båda barnen har särskilda behov.

Svag rättslig ställning

Försäljningen av huset skulle ge staten 36 000 kronor efter att andra kostnader var betalda. För familjen, och ­särskilt barnen, vore det en katastrof.

Föräldrarna överklagade och ansåg att Kronofogden borde göra avdrag på pappans lön i stället, men de förlorade i både tingsrätt och hovrätt.

Det intressanta med Högsta domstolens beslut är att den väger in både ­Europakonventionen om mänskliga rättigheter och uttryckligen Barnkonventionen.

I Sverige har barn en alldeles för svag rättslig ställning. Även om vi skrivit ­under Barnkonventionen har den aldrig införts som lag. Barn saknar också ofta rätt till egna ombud och även om myndigheterna ska ta hänsyn till ”barns bästa” i exempelvis flyktingärenden och sociala frågor är detta mest tomma ord.

Därför är beslutet från Högsta domstolen bra, och förhoppningsvis kommer domstolar och andra myndigheter att ta intryck. Men det är långt ifrån tillräckligt.

Kräv svar av partierna

Huvudproblemet är att lagstiftningen helt enkelt är för svag och det måste ändras.

Inför valet i höst bör alla partier avkrävas besked om de är beredda att införa Barnkonventionen som svensk lag och ge barn ett bättre skydd.

Vi är många som kommer lyssna på svaret.

Följ ämnen i artikeln