Svantesson gömmer hur hon blåser sjukvården
Självbedrägeriet har pågått i årtionden
Under 2022 steg priserna med drygt 9 procent. Det är den högsta inflation vi haft på trettio år.
Under tiden däremellan har prisökningarna legat nära målet på 2 procent. Men Putins krig och öppningen efter pandemin har fått alla priser att sticka iväg.
När allt blir dyrare, kostar det också mer att driva förskola, skola, sjukvård och äldreomsorg. Samma summa räcker inte till att köpa lika mycket. I slutänden får man skära ner.
Höjs inte med automatik
Många statliga anslag är indexerade. De räknas upp automatiskt utifrån hur till exempel konsumentprisindex utvecklas.
CSN:s totalbelopp för studiemedlet stiger med drygt 1000 kronor från årsskiftet. Många ersättningar från Försäkringskassan höjs med närmare 9 procent.
Men statsbidragen till kommuner och regioner är inte indexerade. Inte heller barnbidraget eller taket i a-kassan. Det krävs aktiva politiska beslut för att höja dem.
”Reformutrymmet” leder till nedskärningar
De pengar staten sparar på att skatteintäkterna stiger, medan alla anslag inte höjs med automatik, brukar kallas för ”reformutrymmet”.
Det är de pengar som regeringar lovat ut i statsbudgeten varje år. Oavsett om finansministern har hetat Persson, Borg, Andersson eller Svantesson.
Men en stor del av ”reformutrymmet” kommer från att man reellt sett – efter inflation – skurit ner på välfärden. Under normala år stiger kostnaderna för löner och inköp med 2–3 procent, samtidigt som statsbidragen bara stiger med ungefär 1 procent. År ut och år in.
Då är det inte så konstigt att det blir svårt att bedriva en förstklassig skola och sjukvård.
Djävulen sitter i detaljerna
Det här självbedrägeriet har svenska politiker sysslat med länge. Medierna har sällan avslöjat det, och allmänheten har sällan ställt politikerna till svars.
Allt för få gräver tillräckligt djupt i budgetdokumenten. Men som talesättet lyder så sitter djävulen i detaljerna.
När prisökningarna inte ligger på 2 utan 9 procent blir detta mycket tydligare. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är stolt över att hon lägger 6 miljarder på välfärden. Men det behövs minst 20 miljarder för att klara av att upprätthålla samma nivå som tidigare.
Ett systemfel
Inflationen gröper nu ur budgetarna rekordsnabbt. Svantesson behöver föra till mer pengar för att hennes politikerkollegor i kommuner och regioner inte ska tvingas skära ner mitt i en lågkonjunktur.
Men i grunden behöver systemfelet rättas till. Statsbidragen bör indexeras.
Har du upplevt konsekvenserna av smygande nedskärningar? Och hur ska välfärden klara de stora prisökningarna?
Ledarskribenten Peter Gustavsson chattade med läsarna.
Denna chatt är stängd.
- Peter Gustavsson2 jan 2023
Tack för kloka inspel och en väldigt trevlig chatt, hoppas ni får sköna mellandagar och så får vi fortsätta diskutera hur vi kan ändra på allt det här. Ha en fin måndag!
- 2 jan 2023
Bra skrivet tycker jag om hon som jobbar inom vården i 40 år. Detta är ju ett problem som sträcker sig långt tillbaka. Inte som nuvarande regering och tidigare regeringar säger att detta är erat fel de senaste 8 åren o s v. Men hur tycker du att problemet skall lösas för våra folkvalda nu och tidigare verkar ju inte sitta på någon lösning utan bara kastar skit på varandra…
Peter HasslundHej Peter, bra fråga! Jag hoppas i alla fall att några politiker ska läsa det här och ta intryck, och kanske hitta lite andra saker att bråka om som faktiskt är viktiga på riktigt för vänligt folk.
Peter Gustavsson - 2 jan 2023
Jag tror inte att man kommer att klara välfärden över hela landet. Det blir de svaga kommunerna och regionerna som får ta största smällen, speciellt i Norrland. De har lidit i decennier av utflyttning och ökande antal äldre med vårdbehov, därav höga skatter.
Det man kan dra in på är social omsorg, äldreomsorg och skolor, som tillsammans svarar för lejonparten av kommunernas budget. Lägg därtill att rika kommuner gärna dumpar dyra socialfall i norr.
Och det man kommer att dra in på är i första hand löneökningar för kommunanställda. Ser inte kul ut...
ÅkeHej Åke, ja det där är också ett stort problem när Norrland nu börjat bli en tillväxtmagnet. Det finns så lite skolor, sjukvård etc att människor drar sig från att flytta dit jobben finns - i norr.
Peter Gustavsson - 2 jan 2023
Så länge lönerna inte stiger i takt med inflationen (LO försöker ju inte ens) så kan väl regionerna knappast räkna hela den siffran som en kostnadsökning?
Arbetarklassen ska stå i frontlinjen mot inflationen och i bättre tider roffar cheferna åt sig istället. Tycker det är bedrövligt att ett arbetarparti hellre ger bidrag till medelklassen än att verka för ekonomisk demokrati i arbetslivet.
JohanHej Johan! Ett annat problem med låga löneökningar är att statens inkomster inte stiger lika mycket - skatteintäkterna hänger väldigt mycket ihop med lönesumman. Ja det finns mycket att göra för alla politiker här.
Peter Gustavsson - 2 jan 2023
Titta på LSS och assistansen. De är satta på svältkost sedan många år. Schablonersättningen räknas upp mindre än löneökningarna varje år och så har det varit i många år. Detta innebär att bra personal slutar, de kan inte få stöttningen runt sitt jobb och den lön de har rätt till, just för att pengarna saknas.
Bra bolag går under när de vill vara seriösa, betala skäliga löner och ge bra villkor, de som blir kvar är de som ”kapar hörnen”.
BodilTack för ytterligare exempel, Bodil! Ja detta är verkligen ett problem på många områden.
Peter Gustavsson