Sluta kalla MP för extremister

Hatas för att de tar klimathotet på allvar

MP är ett extremistparti.

Jag läser det i min mejlkorg varenda gång en ledartext nämner Miljöpartiet. Jag läser det på Dagens industris ledarsida. Budskapet florerar i olika former på sociala medier, formulerade av såväl trollsvansar, frustrerade bilberoende landsbygdsbor som etablerade politiker (ofta på högerkanten).

När klimataktivister limmat fast sig på E4:an i veckan var Ulf Kristersson (M) snabbt ute: "MP:s aktivister äventyrar liv", sade han. Trots att aktivisterna inte hade något med MP att göra.

"Det här är det värsta jag varit med om!" skrek den tidigare socialdemokratiske riksdagsledamoten Jan Emanuel Johansson när Svenska Dagbladets valkompass visade att han sympatiserar allra mest med MP.

Backar vi bandet till valet 2010 var MP allas gullegris.
MP:s språkrör Märta Stenevi och Per Bolund.

Jan Emanuel Johansson må skilja ut sig som dokusåpevinnare, välfärdsmiljonär och machoman i kvadrat. Men synen på MP som den politiska ondskan delar Johansson uppenbarligen med många svenskar.

MP-hatet speglas även i mängden hot. Enligt en undersökning från BRÅ utsätts Miljöpartiets företrädare för allra flest hot.

Vad handlar denna ilska mot ett litet grönt parti om, egentligen?

Backar vi bandet till valet 2010 var MP allas gullegris. Både de röda och blå flirtade öppet med de gröna. På en traditionell vänster-högerskala var MP däremot svåra att definiera. Valaffischerna som hängde i tunnelbanan illustrerade det väl. En pil pekade åt vänster och en annan åt höger. I mitten gick en pil med MP:s logga rakt upp med budskapet: Varför inte framåt?

På den tiden var klimatkrisen en fråga i periferin. Och partiet ett fräscht alternativ i ett politiskt landskap som stagnerat.

Idag är det annorlunda. Nu brinner det bokstavligen i knutarna och klimatfrågan är hetare än någonsin. Alla partier pratar klimat, på ett eller annat sätt. Även om valdebatten kommit att handla om helt andra frågor.

Väljarna rankar klimatfrågan som en av de viktigaste samhällsfrågorna. Det gör även näringslivet. Hitta den VD som inte jobbar aktivt med att stärka företagets gröna och hållbara profil. De vet mycket väl att konsumenterna kräver ett grönt samvete.

Kanske bottnar ilskan i att MP sätter fingret där det gör ont just nu.

Det vore logiskt att det gröna samhällsengagemanget också återspeglades i MP:s opinionssiffror.

Istället kämpar MP för att hålla sig kvar i riksdagen.

Kanske bottnar ilskan i att MP sätter fingret där det gör ont just nu. Vi behöver en klimatomställning, vare sig vi vill det eller inte. Vi behöver ändra vårt sätt att leva, även om det blir bökigt, dyrt och tråkigt.

MP har tryckt på för att ge Sverige en mer ambitiös klimatpolitik. Alla förslag är inte bra, vissa bör stanna som diskussionspunkter på medlemsmöten. Precis som hos alla partier.

Men Sverige behöver mer klimatpolitik, inte mindre.

Det väcker ett raseri hos den som vägrar inse faktum.

Tyvärr riktar det sig oförtjänt mycket mot MP.

Följ ämnen i artikeln