EU låter skurkar vakta gränserna

EU hade nära relationer med Libyens diktator överste Muammar Gaddafi. Här i samspråk med EU:s ordförande Herman Van Rompuy i november 2010.

Förhoppningsvis hade EU-kommissionären Cecilia Malmström riktigt ont i magen inför resan till Libyens huvudstad Tripoli i oktober 2010.

Tillsammans med landets diktator överste Muammar Gaddafi skulle hon för Europas räkning göra upp om flyktingpolitiken. Gaddafi fick pengar och en rad förmåner för att stoppa människor som ville fly till Europa.

Vilket för oss över till diskussion om att låta Turkiet ta över jobbet som gränsvakt.

Kränker mänskliga rättigheter

I helgen tog regimen i Ankara över ­landets största tidning Zaman och sköt gummikulor på dem som protesterade. Militären bedriver ett lågintensivt ­inbördeskrig mot den kurdiska minoriteten och när man läser Amnesty international är det svårt att hitta en enda mänsklig rättighet Turkiet inte kränker.

Det är ett säkert land att skicka alla flyktingar till, säger nu EU:s ledare. Så att de inte kommer till Europa.

Human Rights Watch, en av världens främsta människorättsorganisationer, sågar resonemanget. För att ett land ska vara säkert ställs två viktiga krav. Det måste på ett effektivt sätt kunna skydda flyktingarna och det får inte finnas risk att de sänds tillbaka där de riskerar liv och frihet.

”Kan vara ett brott”

Turkiet uppfyller inget av detta. Eftersom landet har ett undantag från flyktingkonventionen ger de inte syrier flyktingstatus och enligt Amnesty internationals rapport ”Europas grindvakt” från december finns belägg för att Turkiet tvingar flyktingar att ”frivilligt” åter­vända till bland annat Syrien och Irak.

Även FN är kritiska.

– Det kan vara ett brott mot internationell rätt och FN:s flyktingkonvention, som bland annat säger att varje person som söker asyl ska få sin sak prövad ­individuellt, säger Philippe Leclerc, ­flyktingkommissariatet UNHCR:s representant i Grekland.

Självfallet ska vi samarbeta med ­Turkiet, men måste vi lägga oss platt?

Även om man skulle bortse från mänskliga rättigheter är det en stor säkerhetspolitisk risk att skicka flyktingarna in

i den tryckkokare som är Turkiet och grannskapet kring Syrien och Irak. Det kommer tveklöst leda till ökad desperation och fler konflikter.

Diktatorn lynchades

Avtalet med Muammar Gaddafi 2010 höll inte ett halvår. Några månader senare dånade svenska Jas Gripen fram över Libyens himmel och Europa bombade ­regimen sönder och samman. Muammar Gaddafi lynchades av en folkmassa och sedan dess råder kaos.

Det säkerhetspolitiska minnet är kort. Men skurkstater som kränker mänskliga rättigheter och förföljer minoriteter är sällan stabila bundsförvanter. Det brukar bli ganska kladdigt.

Och efteråt brukar vi fråga oss, hur kunde vi vara så dumma?

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.