Vad Putin tänker göra är det ingen som vet

Historien kan upprepas, varnar Alar Karis, Estlands president

Anders Lindberg

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Estniska skolan i Stockholm grundades 1945 av flyktingar från det då sovjetockuperade Estland.

I dag finns omkring två hundra elever här, ett sätt att bevara språk och kultur men även en viktig brygga mellan Stockholm och Tallinn.

Alar Karis är Estlands president sedan 2021 och på Stockholmsbesök. Jag träffar honom i ett av klassrummen i en paus innan han ska avlägga formell visit på slottet. Ämnet är givetvis säkerhetspolitiken.

– Läget är väldigt oroväckande, och saker utvecklas snabbt. Inte bara utifrån Estlands perspektiv utan från hela Europas, hela världens faktiskt.

Ryssland kräver idag en intressesfär i Europa, som bland annan inkluderar Estland. Putin vill ha inflytande över vilken säkerhetspolitik Tallinn bedriver och vem de samarbetar med.

Krav som Alar Karis blankt avvisar.

– Detta är något vi inte accepterar, det hör inte hemma under 2000-talet. Det handlar inte bara om Estland, de baltiska staterna och östra Europa utan är även ett bekymmer för Sverige och Finland.

Om inte Estland hade varit medlemmar i EU och Nato, skulle Ryssland ha kunnat sätta samma tryck mot landet som de idag gör mot Ukraina?
Alar Karis vill inte spekulera, det är en hypotetisk fråga.

– Men jag gissar att risken att något liknande skulle ha kunnat hända vid Estlands gränser, det är nog klart att sannolikheten är mycket, mycket högre.

Estland är ungefär lika stort som Jämtlands län och har drygt 1,3 miljoner invånare. I nordöst ligger jättestaden Sankt Petersburg och gränsen mot Ryssland är trehundra kilometer lång.

När andra världskriget startade 1939 förklarade sig Estland neutralt med redan sommaren året efter rullade Josef Stalins röda armé in i landet. Kriget blev blodigt med omväxlade rysk och tysk ockupation men 1944 införlivades Estland i praktiken som ännu en Sovjetrepublik i Stalins välde.

Det skulle dröja till 1991 innan Estland åter blev ett fritt och självständigt land. Och historien är i högsta grad levande. Siffrorna är osäkra men omkring 75 000 estländare deporterades från landet under sovjettiden, många till Sibirien.

27 000 flydde också över Östersjön till Sverige i små rangliga båtar. Två av dessa finns kvar, en av dem står utställd på Ockupationsmuseet i Tallinn.
När Vladimir Putin pratar om en rysk intressesfär finns inga illusioner i Estland om vad han menar.

– Herr Putin varnade också för ganska länge sedan att han tänker annektera Krim, men ingen trodde på det då. Men nu är det en realitet. Så vi måste lyssna väldigt uppmärksamt på vad som kommer från Kreml och vad Putin säger. Vi får inte tro att detta är någon allmän retorik.

I Estland är man inte lika förvånad som i övriga Europa över att situationen nu har eskalerat. Man är van att ständigt hålla ett öga österut.

Och även i norra Europa har vi sett ett flertal ryska hybridoperationer på senare år. 2007 lamslogs stora delar av Estland av en omfattande cyberattack, betydligt större än den Ukraina utsattes för förra veckan. 2014 kidnappades den estniska säkerhetspolisen Eston Kohver av Ryssland inne på estniskt territorium och dömdes för spioneri i Ryssland. Han släpptes året efter.

Mer närliggande exempel är den flyktingkris vid gränsen mot Polen som skapades av Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko och kapningen av Ryan Airs flygplan i belarusiskt luftrum för att gripa en dissident ombord på planet. Vad Putin kommer att göra nu är det ingen som vet.

Men vad bör vi göra, många funderar och är rädda?

– Jag tycker inte att vi ska bli rädda, vi ska vara försiktiga och vi ska vara beredda. Det är något Sverige behöver göra, som vi behöver göra. Och om vi är beredda så behöver inte det, som du säger, vi är rädda för hända, säger Alar Karis.

Hela samtalet med Alar Karis går att lyssna på i podspelaren ovan.

* * *

Chatta med Anders Lindberg. Chatten öppnar 09:00 men du kan skriva dina frågor redan nu