Svik inte Ingvar Carlssons löfte om EU-offentlighet

Ger man en politiker en hemligstämpel kommer hen att använda den

Inför folkomröstningen om EU 1994 satt jag i mängder av debatter på gymnasieskolor i Göteborg med omnejd. Jag var aktiv på ja-sidan och ­panelerna brukade bestå av mig, någon folkpartist eller ­moderat samt en arg vänsterpartist. Ofta samma arga vänsterpartist.

Jag minns att han brukade hävda att offentlighetsprincipen hotades av ett EU-inträde.

– Dumheter, sa jag, så blir det aldrig.

I går klubbade bland andra moderater, folkpartister och social­demokrater igenom en inskränkning av offentlighetsprincipen för att skydda EU-papper från insyn.

Beslutet, som börjar gälla vid årsskiftet, går ut på att handlingar med koppling till EU-samarbetet ska kunna hemligstämplas av svenska myndigheter.

– Det ska också räcka med att ett EU-lands myndighet begär att handlingarna ska sekretessbeläggas i Sverige, ­säger Peter Eriksson, ordförande i Konstitutionsutskottet till SvD.

Det är en historisk förändring, vår öppenhet har djupa rötter. Den 2 december 1766 antogs Kongl Maj:ts Nådige Förordning Angående Skrif- och Tryck­friheten. Om tre år ­firar offentlighetsprincipen 250 år.

Efter Gustaf III:s statskupp 1772 förde offentlighetsprincipen visserligen en undanskymd tillvaro men i 1809 års regeringsform var den tillbaka. Året efter antogs sedan en ny Tryckfrihetsförordning och i konstitutions­utskottets motivering står:

”Det har kostat seklers tid och strömmar av blod att med sanningens fackla fördriva okunnighetens och vidskepelsens mörker.”

Det är denna ”sanningens fackla” det handlar om. Offentlighet motverkar korruption, maktmissbruk och rättsröta. Varje politiker, varje byråkrat, varje myndighet vet att inget sker i det fördolda. Det har gjort Sverige till ett av världens minst korrupta länder och att förtroendet för myndigheter många gånger är mycket högt.

Problemet är egentligen ­ganska enkelt, ger man en politiker, eller tjänsteman, en hemligstämpel kommer hen att använda den. Som

i frågan om ­vapenfabriken till Saudiarabien när regeringen hemligstämplade långt mer än vad som var motiverat. Eller Tobias Billströms aktieköp där hemligstämpeln verkar ha använts för att undvika politisk kritik av möjliga insideraffärer. Eller Säpos personalfest med James Bond-tema som inte fick granskas med hänvisning till ”rikets säkerhet”.

Är det någon som tror att de myndigheter som nu får ytter­ligare en möjlighet att hemligstämpla kommer att agera ­annorlunda?

Hela ja-sidan i folkomröstningen, från Ingvar Carlsson

i ledningen till gräsrötter som jag, var helt ärliga

i det vi sa. Offentlighetsprincipen skulle inte ändras, tvärtom skulle Sverige påverka EU till att bli öppnare.

Det låter kanske gammaldags, men jag tycker löften ska hållas.

Följ ämnen i artikeln