Katolska biskopar blir högerns valarbetare

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-02-24

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Frankrikes president Sarkozy söker hjälp hos påven Benedictus.

24 februari 2008. Om två veckor väljer Spanien nytt parlament. Kyrkan och dess biskopar har redan bestämt sig: de stöder högerpartiet, partido popular.

Valkampanjen inleddes, intensivt, vid årsskiftet. En och en halv miljon av landets trognaste katoliker marscherade upp till Plaza Colón i Madrid. Kyrkans främste aktivist, kardinalen tillika ärkebiskopen av Valencia, varnade folket för den ogudaktiga socialistregeringen, ”som sprider sekularismens falska lära. Den leder till hopplöshet, massaborter och manipulerar de unga. Vi står inför demokratins fall”, sa han.Andra kyrkans härskare fyllde i: familjen hotas av upplösning när homosexuella får gifta sig, könsbyte och stamcellsforskning tillåts och skilsmässor river sönder kvinnans traditionella roll. De mänskliga rättigheterna dras i smutsen, menar ärkebiskopen av Madrid.

Påvens välsignande röst hördes över det väldiga torget.

Han hade några månader tidigare tagit emot spanska kardinaler och biskopar vid en varmt religiös ceremoni. 498 spanska präster och nunnor, stupade under inbördeskriget, heligförklarades. En högtidlig akt, värdig den kyrka som hälsade diktatorn Franco som välgörare och befriare och som fick ett givande och beskyddande tack från härskaren.

Fördömer vänstern

Premiärminister Zapatero, modigt radikal i moralfrågor, svarar stillsamt de katolska fundamentalisterna: ”Demokratin förutsätter att medborgarna bestämmer vem som ska styra landet, precis som de avgör med vem de vill leva och med vem de vill bilda familj.”

Kyrkan måste respektera statssuveräniteten, säger socialistledaren.

Biskoparna och kardinalerna föredrar att använda sina ämbeten och predikstolar till att fördöma vänstern och uppmana församlingsmedlemmarna att rösta höger. Kyrkan för en kamp för en intolerant moralsyn, skuldbeläggning av homosexuella och kvinnor. Och för den egna makten; den kan nämligen också räknas ut i euro och undervisningstimmar.

Kräver Guds straff

Katolska kyrkan tömmer fortfarande statsbudgeten på bortåt en procent varenda år. Utan statens hjälp skulle delar av kyrkobygget falla omkull. Prelaterna har också länge haft rätt att sprida sina läror rakt ut i skolsalarna. Under högerregeringen Aznar jämställdes kunskaper i katekesen och matematik, när universiteten gallrade bland ansökande.

Socialisterna håller på att ersätta religionspropagandan med ämnet medborgarkunskap. Då kräver kardinalen Agustin García-Gasco Guds straff över Zapatero eller åtminstone ett valnederlag.

Den katolska integrismen i Europa, oändligt mycket mäktigare än den islamiska, har valt sin favorit också i Italien. Ett annat land som snart håller val. Hjälten är än så länge Silvio Berlusconi. Han följer de kyrkliga påbuden: kamp mot aborter och vaksamhet mot varje lag som ger homosexuella något större frihet. Allt sker i namnet av att skydda den heliga familjen.

Vid förra valet mottog förre påven i audiens den europeiska högern och Berlusconi. Kraften räckte inte riktigt; några snubblande tiondelar hamnade på fel sida; vänstern vann makten för halvannat år.

Söker skydd och hjälp

Presidenten Sarkozy, med svindlade usla opinionssiffror, söker, sin rastlösa energi till trots, skydd och hjälp från Vatikanen. Strax efter sin spektakulära skilsmässa från Cécilia for Sarkozy till påven Benedictus för att prisa de kristna värdena, familjens okränkbarhet och prästerskapets rättrådighet.

Läraren, sa Sarkozy, kan omöjligen förmedla samma hopp och goda moral till eleverna som prästen.

–?Den icketroende vill skapa all lycka åt sig på jorden. Därför riskerar en sådan människa att bli totalitär. Den som väntar på ett liv efter döden är mildare, mer tolerant, resonerade presidenten.

Han var bekymrad över att statens neutralitet i religionsfrågor, giltig i över hundra år, kunde innebära att rötterna till den kristna tron kapades.

Påven och Sarkozy log mot varandra.

Reste till Kuba

Kyrkan och högern förenas för att försvara sin makt och en kristet-konservativ moral. Möjligen framgångsrikt i en snabb, dramatiskt globaliserad tid som snurrar människor till otrygghet, framtidsskräck och ideologisk förvirring.

Bilden är dock inte helt fläckfri. I veckan reste nämligen Vatikanens statssekreterare Tarcisio Bertone till Kuba för att tillsammans med Raúl Castro förbereda en stabil, ordnad och välsignad framtid för landet.

Följ ämnen i artikeln