Sydafrikanska övergrepp

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-10-21

Kholeka Qwabe i "Tshepang".

Att döma av det sydafrikanska gästspelet med pjäsen Tshepang är den politiska teatern där både mer

teatral och mer explicit än vad dess svenska motsvarighet ofta är. Historien om den påstådda gruppvåldtäkten på en nio månaders baby 2001, som efter att medierna väl hade begått något slags socialt övergrepp på platsen ifråga, visade sig vara osann.

Styvfadern var i stället den skyldige, men Laura Foot Newtons pjäs argumenterar övertygande för att denna och alla andra liknande händelser egentligen är hela samhällets fel.

Scenen är fylld med vad vi förmodligen kallar skräp, men här utgör bohaget i kåkstaden. En säng, diverse skrotdockor och några konservburkar. I en sandhög krafsar Kholeka Qwabe, babyns mor Sarah, stum; som söker hon metaforiskt utplåna händelsen som ödelade hennes och hennes dotters liv.

Mannen, spelad med stor närvaro och skicklighet av Mncedisi Shabangu, talar oupphörligen om hur här ingenting händer, om man nu inte räknar med solens ständiga hetta och alkoholens lokala popularitet. På den dryga timmen lyckas han levandegöra den sociala situationen; tradition och religion bäddar in händelsen i en konkret miljö där skulden till denna och andra våldtäkter kompliceras på ett sätt som ingen artikel eller utredning förmår.

Berättandet sker med konkreta metaforer, som den limpa bröd som får agera baby i en minisäng Sarah mestadels bär på sin rygg. Denna teaterlek skapar en suggestiv kontrast till den alltmer rapportliknande historien och förstärker såväl det förskräckliga som teatern som en effektiv metod att försöka utreda händelsen. Tshepang, det namn babyn döptes till i folkmun, betyder hopp, och pjäsen spelas på Unga Klara veckan ut och nästa vecka i Uppsala.

Teater

Claes Wahlin

Teater

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.