Alla mot alla

Barbro Westling ser nya hårda tag från Göteborg

helskärm

Jag vill påstå att om inte Göteborg fanns, skulle det svenska kulturlivet vara ännu mer ensidigt medelklassigt än det är. Kent Andersson, Nationalteatern, Carin Mannheimer, Mattias Andersson, Björn Runge, listan kan göras väldigt mycket längre över göteborgare som valt arbetarklassen, förorten, ungdomsgården och äldrevården i stället för mer allmänt borgerliga miljöer och exklusiva tilltal. Esteterna i Stockholm må rynka på näsan åt det konstnärliga, men innehåll och avsikt har från Göteborgshåll varit desto tydligare. Och den stora publiken har gillat det den sett.

Carin Mannheimers legendariska tv-serie om problematiskt men skyddat radhusliv hette som bekant Svenska hjärtan, men nu kommer Kniven i hjärtat, en rapport från en betydligt blodigare och socialt mer utsatt miljö. Agneta Fagerström-Olsson och Peter Birro är tillbaka i tv och Hammarkullen och det är brötigt och mångkulturellt som i Det nya Sverige.

Denna gång ligger fokus på ett gäng ungdomar som hänger kring förortstorg och kebabvagn när de inte spelar basket, fotboll eller stjäl mobiler. Det är mindre poetiskt och mycket mer brutalt. Det som verkligen sticker ut är glädjande nog tjejerna, sinsemellan så olika men alla starka.

I de fyra entimmesavsnitten hinns förvånansvärt mycket med och trovärdigheten är imponerande hög hos de unga amatörerna från Bergsjön och Botkyrka i huvudrollerna. Fjärran från salig multi-kulti är det pappa mot mamma, brudar mot bröder, föräldrar mot barn. Inte minst språket är så på riktigt att svennepubliken nog kommer att ha svårt att både höra och förstå.

Rent pedagogiskt har dock Kniven i hjärtat mycket att upplysa om hur det är hemma hos Amir, Sabina och Juan. Vi ser både hur utelämnade till de ”nya” offentliga platserna ungdomarna är och hur instängt ombonade deras ”gamla” hem är. Pappa som en tyst anklagelse i tv-soffan, mammas stumma sorg i köket. Lika mycket ger bilden av brödraskapskulturen, den som handlar om respekt, hårdhet och lojalitet in i döden. En livsstil för överlevnad, men på hemsk kollisionskurs med tjejerna och idén om ett bättre samhälle.

Det är stundtals högt tempo, aggressivt och tätt men det hindrar inte att själva historien känns schablonartad och tillrättalagd. En kärlekshistoria i förortsmiljö där en dör i missbruk, en börjar på Volvo och en åker fast innan nästa generation av bröder står vid förortsperrongen. Historien kavlas ut i likartade scener men gestaltningen blir bara mer jämntjock.

Hiphop, sång och dansnummer dyker oväntat upp men gör inte saken bättre. Man kan bara tänka på Matthieu Kassowitz film Medan vi faller och Robert Guedigians Marseille-skildringar för att påminnas om att det kanske inte är historien som är det väsentliga om man vill komma nära en komplicerad verklighet.

Tv-drama

KNIVEN I HJÄRTAT

av Agneta Fagerström-Olsson och Peter Birro

Barbro Westling