George Soros – en Dr Jekyll och Mr Hyde-figur

Mångmiljardären är en självisk man med en osjälvisk stiftelse

Av: Sinziana Ravini

Publicerad:
Mångmiljardären George Soros överlevde Förintelsen. Nu kämpar han bland annat för  yttrandefrihet och jämlikhet och har skänkt astronomiska summor till hjälporganisationer. Men han har även investerat pengar i kolföretag och mötts av protester.
Foto: Francois Mori / TT
Mångmiljardären George Soros överlevde Förintelsen. Nu kämpar han bland annat för yttrandefrihet och jämlikhet och har skänkt astronomiska summor till hjälporganisationer. Men han har även investerat pengar i kolföretag och mötts av protester.

Han brukar kallas världens mest inflytelserika man. Varje år sätter han agendan på World economic forum i Davos med stenhård
kritik av såväl Facebook, Trump, Putin som Xi Jinping.

Jag talar förstås om mångmiljardären George Soros som inte bara förändrat marknader genom sina otaliga börs-spekulationer, utan också samhällen med hjälp av sin filantropiska stiftelse Open society foundations.

Soros har blivit måltavla för högerextremister och antisemitiska konspirationsteoretiker som kallar honom ”civilisationsförstörare”, finansvärldens svar på Lord of the rings, en Lenin med andra medel, ja rentav förberedaren av en ny världsordning i maskopi med inga mindre än Opus Dei. Men vem är egentligen Soros?


Nyligen utkom hans bok Till försvar för det öppna samhället där några av hans viktigaste tal och skrifter de senaste åren sammanställts. Här berättar han hur han som 14-åring med sin judiska familj i Ungern överlevde Förintelsen och hur han undkom den sovjetiska kommunismen genom att fly till USA och börja studera på The London school of economics.

Berättelsen om hans resor under kalla kriget och hans investeringar i dissidentrörelser som bidrog till järnridåns fall, men också till att få Östeuropa på fötter igen, är som att läsa Spionen som kom in från kylan.


Soros har i tidigare böcker kritiserat USA:s krig mot terror och George W Bushs fascistiska ”ni är antingen med eller emot oss”-logik, som han såg som ett lika stort hot mot världsfreden som terrorismen.

Det största hotet mot det öppna samhället, förklarar han nu – och jag håller verkligen med – kommer från sociala medie-jättarnas framväxt. För visst har företag som Facebook och Google exploaterat den sociala miljön på samma sätt som oljebolag exploaterar den fysiska, när det kommer till val och opinionsbildningar eller tillåtelsen av fascistiska rörelser att utöva sin verksamhet.

Det är tydligt att Soros är en metapolitisk aktör med historiska ambitioner, som ser sig själv som en statschef utan stat, en självisk man med en osjälvisk stiftelse

Kinas sociala kreditsystem som utvärderar och kontrollerar människor via algoritmer, är ett scenario som inte ens Orwell hade kunnat drömma om (men som visat sig komma väl till pass under corona-krisen). Här är jag liksom han övertygad om att demokratin inte kan påtvingas utifrån, att bojkott inte fungerar, bara regleringar genom långtgående internationella samarbeten och avtal.

Om man ska tro Sorosspecialister är en av hans hemliga inspirationskällor ingen mindre än den cybernetiska socialingenjören Gregory Bateson, som betraktade samhällen som system som behöver styras och programmeras.


Det är tydligt att Soros är en metapolitisk aktör med historiska ambitioner, som ser sig själv som en statschef utan stat, en självisk man med en osjälvisk stiftelse.

Han har skänkt astronomiska summor till både Human rights watch, Amnesty international, Black lives matter, hbtq-rörelser, Femen, romer och utvecklingsländer i Afrika, där han försökte underminera apartheidsystemet.

Han har även startat universitet och tillsammans med konstnärer, aktivister och journalister kämpat för yttrandefriheten världen över. Men är hans idé om öppna samhällen ett ärligt ideal eller ett sätt att göra business? Jag skulle säga att det är både och, för Soros är lite av en Dr Jekyll och Mr Hyde-figur som kan skänka miljoner till ekologiska satsningar ena stunden, och investera i kolföretag som Peabody energy och Arch coal i nästa.


Många har anklagat Soros för att vilja ta bort alla gränser och låta såväl människor som kapital flöda fritt.

Men Soros är absolut ingen marknadsfundamentalist. Han vill tvärtom, skriver han, sätta stopp för den oreglerade marknadskapitalismen med hjälp av statliga restriktioner. Marknader, förklarar han, ser bara till privata intressen, aldrig till vad som är bäst för kollektivet.

Så här tänker alltså samme man som med sina spekulationer sprängde The Bank of England 1992. Soros är onekligen paradoxal. En kapitalist med ett socialistiskt hjärta.

Men ju mer jag forskar vidare i honom, desto mer problematiskt finner jag det faktum att Soros tycks föredra att ingripa som en deus ex machina-figur, i stället för att bidra till skapandet av en värld där kapitaljättar som honom inte skulle kunna vara möjliga.


Soros som erfarit förra seklets mest totalitära regimer, nazismen och stalinismen, har onekligen mycket att lära oss, nu när en ny totalitär AI-regim håller på att ta över världen, en regim som knappast försvagades när coronapandemin förvandlade våra samhällen till slutna, högdigitaliserade övervakningssystem över en natt. Statens återkomst kommer knappast befria oss. Bara göra lydiga och goda medborgare av oss alla.

Behovet av samhällen som sätter mänskliga värden framför ekonomiska är onekligen större än någonsin. För en värld där vissa är miljardärer medan andra inte ens har tak över huvudet, är så långt bort man kan komma från ett sant öppet samhälle.


Fotnot: På SVT play visas just nu dokumentären ”George Soros – hjärnan bakom allt?” (t o m 23 okt).

Publicerad:

LÄS VIDARE

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturredaktion guide till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.