Så slår finanskrisen mot världens fattigaste
De redan svaga blir svagare och förlorar de lilla de har kvar
”I stället för tre mål mat äter jag ett paket snabbnudlar”, säger en byggjobbare i Phnom Penh. ”I år har 10–15 barn lämnat varje klass i vår skola. Många klarar inte avgifterna medan andra inte har skoluniformer eller böcker”, berättar en lärare i Dhaka. ”När jag inte har något hemma och jag är upprörd slår jag barnen,” säger en kvinna i Jemen.
Så ser finanskrisen ut på världsekonomins botten, berättar Världsbanken i en ny studie, Living through crisis, där man intervjuat fattiga människor i bland annat Kenya, Thailand, Bangladesh och Mongoliet. Med fallande tillväxt, stigande arbetslöshet och exploderande priser på mat och bränsle slogs det minimala välstånd som trots allt sakta sipprat ner till de fattiga under de senaste årtiondena sönder på ett par år. Nästan alla tog egna initiativ för att klara sig. Grundstrategin är diversifiering: att ta alla extra ströjobb man kan få, prova nya jobb, stjäla, byta, prostituera sig. Och offer: ta barnen ur skolan och låt dem jobba, strunta i mediciner, sälj vad man har.
Men man organiserar också självhjälp, bestämmer gemensamt att ingen ska dö av svält i just den här byn.
De är, förstår man, finansbaronernas verkliga offer. Inte för att de förlorade så mycket – utan för att de hade så lite att förlora.
