Vi måste skydda yttrandefriheten överallt
Årets fredspris till Ressa och Muratov är glädjande men rätten att uttrycka sig hotas på många håll och sätt
I dag erhåller journalisterna Maria Ressa från Filippinerna och Dmitrij Muratov från Ryssland Nobels fredspris 2021 för ”sina insatser att skydda yttrandefrihet, som är en förutsättning för demokrati och varaktig fred.”
Det är oerhört glädjande att Nobels fredspris belönar dessa två modiga journalister kamp för yttrandefriheten. Vad vi vet är det första gången i fredsprisets historia som priset går till så tydliga företrädare för yttrandefriheten som motarbetas av Moskva och Manila.
Tidpunkten för hyllningen är perfekt: FN-organet Unesco rapporterar att endast 14 procent av världens befolkning lever i fullvärdiga demokratier.
Men det är alltid lätt att utse några någon annanstans som behöver hjälp än där man själv befinner sig och där konflikterna utspelar sig på avstånd.
När Moder Teresa fick pengar från enskilda personer i Sverige tackade hon nej med orden: ”Ni har säkert någon i er omgivning som behöver ett kärleksfullt stöd och uppmärksamhet.” Moder Teresas ord kan gälla också för yttrandefriheten i Sverige.
Vår stat har tyvärr inte engagerat sig tillräckligt för att hämta hem Gui och Isaak
Den svenske förläggaren och poeten Gui Minhai har varit frihetsberövad i Kina för att han har utövat sin grundläggande mänskliga rättighet, yttrandefriheten, på sitt förlag Mighty Current i Hongkong. Efter en brutal kidnappning i den thailändska Pattaya fördes han på hemliga vägar till en plats någonstans. Ifjol dömdes Gui Minhai till tio års fängelse för ett påhittat brott.
I två decennier nekas den svenske journalisten och poeten Dawit Isaak åtal, rättegång, advokat och familjebesök. Dawit Isaak göms någonstans i Eritrea bara för att han har publicerat kritiska texter i den oberoende tidningen Setit. Vår stat har tyvärr inte engagerat sig tillräckligt för att hämta hem Gui och Isaak.
Yttrandefriheten motarbetas inte bara med våld, kidnappningar och frihetsberövanden. Vi författare och översättare vet att yttrandefriheten är en förutsättning för författarskap men vi vet också att utan ekonomiska möjligheter, mat eller bostäder blir det inga verk skrivna. Vi vet att författare som får betalt har lättare att skriva böcker i komplexa ämnen som inte marknaden lätt kan sälja.
Man undrar över vilken yttrandefrihet flyktingarna i gränsen mellan Belarus och Polen har? Och vem som värnar den? Diktatorn i Belarus eller det demokratiska EU?
Yttrandefrihet kan aldrig vara tillräcklig som princip, den förpliktigar och måste ständigt förverkligas sammankopplad med levande människor.
Det är när vi i ord och handling visar att vi respekterar enskilda människor oavsett härkomst eller omständigheter som hyllningar i yttrandefrihetens namn blir mer än tomma ord.
Kurdo Baksi är författare, Grethe Rottböll ordförande för Sveriges författarförbund.
