Gamla protestlåtar får nytt liv
Vysotskij åter aktuell när alkoholismen, maktmissbruket och misären består
MUSIK Den ryske protestsångaren Vladimir Vysotskij (1938–1980) fick stor spridning i Sverige på 1980-talet när Fria Proteatern spelade in några av hans sånger.
Efter det har många andra sjungit Vysotskij på svenska utan att riktigt komma upp i Fria Proteaterns nivå.
De som kommit närmast är helt klart fempersonsorkestern Volodja. På nya skivan Live! (Barrackas records) finns liveversioner av några av deras bästa Vysotskij-låtar.
Skivans starkaste sång är Den glödande bastun, som handlar om en man som suttit i Gulag. Många av Vysotskijs sånger handlar om lägerfångar, prostituerade, tjuvar eller människor som dricker för mycket vodka. Han skrev sällan om fin och öm romantik men desto oftare om rå och smutsig passion (som i Ninka) eller om kärlek som slutar med mord (När du och jag möttes eller Katarina, Katja, Katarina). Samhällskritiken är ofta inlindad i symbolik, till exempel i Vargjakten, eller Sanningen och lögnen som är i sagoform och handlar om att lögnen klär ut sig till sanning.
Vysotskij var enormt folkkär i Sovjetunionen men accepterades förstås aldrig av myndigheterna. Sångerna spreds via piratkopierade kassettband.
Sovjetimperiet har fallit men Vladimir Vysotskijs sånger fortsätter vara aktuella så länge det finns utslagning, folk som dränker sina problem i sprit, kärlek som gör ont och makthavare som ljuger.
