Om hjältar och gravar
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-08-16
När Valerij Gergiev dirigerar kan den mest slitna musik födas som för första gången. I Mainskijorkestern råder disciplin och en absolut närvaro som märks i en sällsynt engagerad uppmärksamhet från de enskilda musikerna. Det helryska programmet inleds med Rachmaninovs Dödens ö, en symfonisk dikt utifrån Böcklins berömda tavla som av Gergiev målas upp med breda, väl avgränsade färgfält.
Alexander Borodins andra symfoni, kvällens minst kända stycke, vill hylla ryska hjältar, och nog finns här heroiska tongångar, men som med rätta hålls i strama tyglar. Tjajkovskijs femte symfoni, kanske med sina italienska influenser mindre rysk än de båda andra styckena, formligen exploderar ur den romantiska slentrian som annars är alltför ofta förekommande när det gäller populära kompositörer.
Det jubel som utbryter från publiken är väl också det närmaste man kommer läktarvåld på en konsert av detta slag. Att applåderna är mer behärskade, men lika innerliga, efter Arvo Pärts storslagna Kanon Pokajanen (Botgöringskanon), beror väl delvis på att spelplatsen är en kyrka. Men denna vackra, för att inte säga himmelska musik, med texter från den ortodoxa kyrkans hymner, pekar lika starkt åt motsatt håll: det är som om Pärts klanger är framgrävda ur jorden, skatter som legat stilla och väntat på att tas upp i ljuset och därför ännu bär ekon av mull.
Tõnu Kaljuste och Estniska Filharmonins kammarkör, som verket skrevs för och som de har spelat in på ECM, framför sångerna exemplariskt; kraftfullt men samlat. Möjligen är Gustav Vasa kyrka en lördagkväll inte idealisk spelplats. Gatans motorbuller passade liksom inte riktigt in.
Halten av årets Östersjöfestival är oomtvistligt hög. Inte minst i detta att samtliga inblandade, från döda kompositörer till yngsta körmedlem, alla är från Östersjöområdet, en erinran om hur mycket den klassiska och samtida konstmusiken har sitt centrum nära oss.
Konsert
Claes Wahlin
