Skrämmande tystnad om Bosnien i medierna
Vi har inte lärt oss tillräckligt efter kriget och folkmordet
Omskakade vänner och kollegor hör av sig till mig efter att ha sett den prisbelönta bosniska filmen Quo Vadis, Aida (2020) som visas på SVT Play fram till och med den 1 februari. De vill veta om jag sett den. De vill prata om vad som hände i Srebrenica 1995. Flera är chockade över det internationella samfundets undfallenhet och monumentala svek.
Många verkar inte riktigt ha känt till den aspekten av folkmordet som skedde i krigets slutskede. Dessa fasansfulla sommardagar när bosnienserbiska styrkor avrättade över 8 000 bosniaker (bosnienmuslimska) pojkar och män.
Där finns inte riktigt plats för sådana som mig, vars mormor är bosnienserb, morfar bosnienkroat och farföräldrar sekulära bosniaker
Jag skjuter på det, jag orkar inte se filmen. Det gör inte mina föräldrar heller. Släktingarna som bor kvar i Bosnien har heller inte sett den än. De har fullt upp med att oroa sig över den aktuella situationen i landet.
Håller Bosnien på att falla samman? Kommer det bli ett nytt krig? Är vi för naiva nu igen? Har vi verkligen lärt oss sen sist? Jag försöker följa rapporteringen och får söka mig till engelskspråkig, tysk och bosnisk media. I Sverige har det tills nyligen varit skralt i medierna om Bosniens värsta kris sedan kriget. Förvånande med tanke på att så många svenskar har kopplingar till regionen.
Vad händer? Den bosnienserbiske ledaren Milorad Dodik, som är en av Bosniens tre valda presidenter, driver allt mer på för att bosnienserberna och deras självstyre Republika Srpska ska bryta sig loss ur landet. Nyligen aviserades att man vill undanta självstyret från det gemensamma skattesystemet och att man vill återskapa en egen bosnienserbisk armé. Söndagen den 9 januari anordnades en stor marsch genom Banja Luka där trettioårsdagen av den serbiska republikens grundande firades. En händelse som på 90-talet starkt bidrog till krigsutbrottet. Högtidlighållandet av självständighetsutropandet har tidigare förklarats bryta mot landets grundlag.
Varför just nu? En förklaring kan vara att Dodik försöker klamra sig fast vid makten inför valet i höst
Den bosniska statskonstruktionen är bräcklig och på många sätt dysfunktionell. Landet består av två enheter: bosnienkroaternas och bosniakernas Federation och bosnienserbernas Republika Srpska. Landet har dessutom ett av världens mest komplexa politiska system. Ett system som cementerar och reproducerar de etniska skiljelinjerna.
Där finns inte riktigt plats för sådana som mig, vars mormor är bosnienserb, morfar bosnienkroat och farföräldrar sekulära bosniaker. I stället frodas etnonationalismen på alla tre sidorna, och eliterna tackar och bugar, söndrar och härskar, berikar sig själva.
Varför just nu? En förklaring kan vara att Dodik försöker klamra sig fast vid makten inför valet i höst. Hans parti SNSD har redan förlorat lokalvalen i Banja Luka och Bjeljina. Samtidigt blir korruptionsanklagelserna mot honom allt allvarligare. Det skulle inte vara första gången en auktoritär och korrupt politiker blossar upp till konflikt och vapenskrammel för att rädda sitt eget skinn. En annan aspekt är att Dodiks Republika Srpska backas upp av Putins Ryssland, vilket ger dem självförtroende i provokationerna. Ännu en destabiliserande front i EU:s närområde är nog heller inget Moskva beklagar just nu.
En sak är säker, att EU inte lyckats knyta västra balkan närmare sig och bidra mer till demokratisering, ekonomisk utveckling och försoning i regionen kommer visa sig vara ett stort geopolitiskt misslyckande.
Att man nu ännu en gång verkar låta bosnienserbiska ledare gäckande tänja på gränserna utan några konsekvenser är direkt farligt.
Fler och fler vänner börjar höra av sig igen. Vad är det som händer i Bosnien? Är du orolig? Kan det bli krig? Jag sätter mig ner för att kolla på filmen till slut. Någonting måste vi väl ändå, någon gång, lära av historien. Eller?
