En världsstjärna har tystnat
Det är en månad sedan Nicolai Gedda gick bort, 91 år gammal, men först nu är det officiellt. Han var en av den handfull svenska operasångare som alla en gång kände till, han var populär, helt enkelt. Debuten på Stockholmsoperan skedde tidigt femtiotal i en opera av Adolph Adam och hans lyriska tenor gjorde att han sjöng en lång rad, en mycket lång rad roller i sitt fack. Allt från Mozart över fransk och rysk opera till operett och lieder.
Intresset för musik började i tonåren och tack vara en kund, tillika verksam i Hovkapellet, i den bank han arbetade i, fick han en sångpedagog som han blev evigt tacksam.
Hans teknik var oklanderlig, rösten klar och elegant avrundad med en diktion som i dag är sällsynt. Redan säsongen 1952–53 debuterade han på La Scala som Don Ottavio i Mozarts Don Juan och sedan, som det heter, rullade det på.
Covent Garden, Salzburg, Metropolitan, Parisoperan – han sjöng på världens främsta operahus och eftersom han behärskade sex språk (hans far var ryss), framträdde han i operor av Verdi, Bellini, Berlioz, Janácek eller Mussgorskij, likaväl som han sjöng ryska eller svenska sånger. Skivinspelningarna är otaliga.
Jag minns honom i Eugen Onegin, Lenskis aria, ett av hans paradnummer; en röst som stannar kvar i minnet, men som alltid överraskade i operasalongen. Tag och lyssna, minns eller upptäck.
