Lägg ner allt – djur hör inte hemma i parker
Djuren används hänsynslöst för att ge oss ”upplevelser”
”Varför se på djur?” I sin klassiska essä ställer konstkritikern John Berger den ideligen aktuella frågan.
I går rymde tre schimpanser och sedan ytterligare två från Furuviks djurpark. Tre av dem har nu skjutits till döds. Först sa Furuviksparken det inte fanns tillräckligt med bedövningsmedel för att söva djuren och man därför valde att döda dem i stället. Sedan kom det en ny förklaring som sa att det kan ta uppemot tio minuter innan medlet verkar och det var av säkerhetsskäl som djuren avlivades.
I Sverige har vi självbilden att vi är världsledande på djurskydd och då kanske vi tänker att det är bättre att vi skjuter ihjäl djur än att andra gör det.
Men det här inte första gången som olyckor inträffar. Samma park fick kritik för flera år sedan efter att en medarbetare fick sitt finger avbitet av en apa. För tio år sedan dog en djurvårdare som gick ensam in till åtta vargar på Kolmårdens djurpark. För några månader sedan dog en anställd på Ölands djurpark efter att ha stångats av en älgantilop. Och så sent som i går kom ett nytt avslöjande om Ölands djurpark, där en praktikant råkade stängas in tillsammans med en tiger. Lägg till årets omtalade orm- och ugglerymningar på Skansen och krokodilen som för tre år sedan bet av en besökares arm i samma djurpark.
I takt med kapitalismens framväxt har synen på djur förändrats i västvärlden. Djur har gått från att stå i centrum av vår existens till att bli något som alltmer marginaliseras och utnyttjas.
I dag ska djur underhålla oss, ge oss njutning. Vare sig det handlar om mat eller nöje. Vi går på cirkus för att se elefanter dansa. Vi går på zoo från bur till bur och tittar på varelserna som om de vore döda ting på ett museum. På flera svenska djurparker kan man ”boka in en djurupplevelse”. Vad är en upplevelse av ett djur? Och vad upplever djuren medan vi njuter av deras närhet?
Få saker tecknar människans totala arrogans som den där vi transporterar djur från andra sidan jordklotet och låser in dem på zoo. Det är inte vackert och det vet djurparkerna om. Därför intalar de oss att huvudsyftet inte alls är kommersiellt utan något helt annat. Poängen med djur i bur är att vi räddar arter, bidrar till en hållbar upplevelse och gör skillnad. Alla dessa flufford finns på parkernas hemsidor.
Kolmården har tagit det här ett steg längre. I sitt delfinarium (som ska avvecklas) kan man för en liten extra peng se en delfinshow med namnet ”Hope”. Hela föreställningen ramas in av en bakgrundsfilm som handlar om att det finns goda utsikter att rädda utdöende djurarter tack vare besökare som besöker djurparken. Minst 60 delfiner har dött i fångenskapen på Kolmården, avslöjade journalisten Lars Berge i sin poddserie Simma med delfiner. Vad bra djurparkernas lever upp till sitt syfte att bevara arter.
Det är som om bilmärken skulle tacka sina kunder för att de bidrar till klimatarbete genom att köpa och köra just deras bilmärke. Eller vänta, det gör de ju redan.
Kanske har tiden mognat i takt med de tragiska olyckorna för att på allvar prata om att lägga ner samtliga djurparker.
För djur hör inte hemma i människors parker.
