Svenska förlag sviker de unga poeterna

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Uppdaterad 2016-07-08 | Publicerad 2015-07-03

Danmark blottlägger vårt ointresse för ny litteratur

Olga Ravn, dansk författare, anser att institutionerna bör söka upp de unga författarna. Foto: Laerke Posselt/VU

Under våren har svenska kulturskribenter fått upp ögonen för ”den nya danska poesivågen”. I Fokus (nr 20 2015) kunde vi till exempel läsa om hur svårt det är att tänka sig en svensk motsvarighet till Yahya Hassan. Avundsjukt talar svenska litteraturkritiker om hur danska förlag spottar ur sig unga poeter, står det. Har vi alltså inga lovande unga författare i det här landet? Jag tror det, vad som saknas är stöd och förtroende från förlagen.

Att kritiker och konsumenter sneglar på den danska utgivningen är förståeligt. Hos de tre största svenska förlagen finns endast två skönlitterära författare under 25 år (nittiotalister). Bland sena åttiotalister finns en handfull utgivna. Det visar på ett ­totalt ointresse för Sveriges unglitterära samtid och därmed förlagens egen framtid. Lyfter förlag och kritiker inte blicken, bort från Stockholm, ut mot landet och ut på internet, så får de nöja sig med att stirra avundsjukt mot andra sidan sundet.

Där står nya poeter som ­Caspar Eric och Olga Ravn, med ena ­foten på internet och den andra på Gyldendal (som också satsade på Hassan, född 1995). Och även det som ges ut på mindre förlag tillåts komma in i den ­finkulturella värmen, som Asta ­Olivia Nordenhofs uppmärksammade det enkla och det ­ensamma som vann ett av Danmarks finaste litterära priser, Montanas Litteraturpris (i nomineringen inkluderade man även hennes blogg).

När Ravn intervjuas i Helsingborgs Dagblad (28/6), säger hon: ”Jag tycker att det är helt otroligt att man inte ger ut mer ung litteratur på de stora förlagen i Sverige. Gyldendal ger ut väldigt många fler debutanter än Bonniers, och rätt många fler diktsamlingar. Jag anser att det är institutionernas ansvar att släppa in de unga författarna, och själva kanske också upp­söka dem, om de inte kommer själva.”

I stället verkar förlagen titta sig omkring bland vänner och ­bekantas barn, eller bland redan etablerade kritiker/journalister, varpå litteratur-Sverige går miste om sitt efterlängtade avant­garde.

När vi i framtiden skriver 2010-talets litteraturhistoria lär det knappast finnas någon svensk motsvarighet till den danska poesivågen, och anledningen till det är uppenbar: de som satt på makten vågade inte satsa.

Anna Axfors, poet. Publicerad hos det norska förlaget AFV Press

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln