Likräkning klockan fem
Hotel Rex klassisk scen under Vietnamkriget
SAIGONHOTELL 1 Korrarna som kom hit under Vietnamkriget visste vad de kunde vänta sig: en massa dravel. Amerikanarnas dagliga presskonferenser på Rex, där de hade inrättat sin så kallade informationsbyrå skulle kunna kallas parodiska om det inte vore för den djupa tragik som låg bakom.
Pressofficerare i välstrukna uniformer pekade på kartor och redogjorde för framgångarna på slagfältet och den dagliga ”body counten”, alltså hur många vietnameser som hade dödats just den dagen. Framgångarna mättes i antal producerade lik.
Reportrarna och fotograferna som, i motsats till de välkammade amerikanska representanterna därframme, ofta hade daglig erfarenhet vad som pågick utanför den relativa säkerheten inne i Saigon, visste förstås bättre. Tillställningarna togs inte på allvar av någon. Och den galghumoristiska stämningen frodades bland den tredje statsmaktens ofta påfallande alkoholstinna representanter.
Föreställningarna började alltid klockan 17.00 och döptes snart till ”The Five O’Clock Follies”, det vill säga Klockan 5-dumheterna. De hölls uppe på taket och det var också där den legendariske fotografen Tim Page, förebild för Dennis Hoppers bindgalne fotograf i filmen Apocalypse Now, samlade de överlevande korrarna och fotograferna för en sentimental återföreningsfest för tio år sen.
Nu brölar lokala coverband låtar från 60–70-talen däruppe. Och nere på bottenvåningen hittar vi ekande, spöklikt tomma lyxbutiker för Rolex, Burberry och annat som kostar flera årslöner för en vanlig vietnames.
