Nils Horner mördades när han gjorde sitt jobb

Cilla Benkö: Tio år efter mordet på SR-korrespondenten har det blivit farligare att jobba som journalist

I dag är det exakt tio år sen journalisten Nils Horner, korrespondent för SR, mördades när han arbetade i Kabul. Ingen har dömts för mordet.

Den 11 mars 2014 hände det som inte fick hända. Sveriges Radios utrikeskorrespondent Nils Horner mördades i Kabul i Afghanistan. Tio år har gått, ändå minns jag så väl iskylan och chocken. Det var en stor förlust av en djupt uppskattad journalist och god vän. Slaget var naturligtvis allra hårdast för hans familj och nära. Men sorgen och saknaden kändes också för så många fler i Sverige.

Nils var en på många sätt unik radiokorrespondent som gärna valde bort intervjuer med makthavare och hellre berättade om stora omvärldshändelser genom att prata med alldeles vanliga människor. Han var alltid var på väg och nästan alltid där det hände, när det hände. Genom Nils Horner kom världen lite närmre alla oss som lyssnade och vi blev klokare.

 

Under decenniet som gått sedan Nils mördades har det blivit ännu farligare och svårare att jobba som utrikeskorrespondent på många platser i världen. Journalister i konfliktzoner och krig är naturligtvis särskilt utsatta, och på Sveriges Radio har vi sett en utveckling där journalister alltmer riskerar att bli måltavlor för såväl våld som olagliga gripanden. Pressvästen, som tidigare användes som skydd, undviks stundtals för att minska risken för våld och trakasserier.

Många lokala journalister som ständigt lever i dessa konfliktzoner och inte har en möjlighet att lämna är de som ofta lever allra farligast. Väldigt sällan har de dessutom en arbetsgivare som har ekonomiska möjligheter att bistå med säkerhet och skydd i vardagen.

Mängden digitala hot har samtidigt ökat markant mot journalister i allmänhet med övervakning, påverkanförsök, smutskastning och trakasserier, som också riktas mot källor och anhöriga. Det är tydligt att det finns många som vill kontrollera informationsflödet och förhindra tillgången till fri och trovärdig journalistik.

Men de lokala journalisterna i Gaza behöver stöd från internationella kollegor nu

På Sveriges Radio har vi länge prioriterat utrikesjournalistiken och har idag Nordens största korrespondentnät med ett tjugotal geografiska korrespondenter som väl känner sina bevakningsområden. I Gaza har vi genom Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén i över 15 års tid samarbetat med journalisten Sami Abu Salem som sedan den 7 oktober förra året, genom inspelade röstmeddelanden, gett de svenska lyssnarna en närmast unik inblick i en vardag som blivit fasansfull för Gazas befolkning. Men de lokala journalisterna i Gaza behöver stöd från internationella kollegor nu. Med några få undantag, korta dagsturer inbäddade med Israels militär, släpps inga utländska journalister in i Gaza. Något ett stort antal journalister och internationella mediaorganisationer, däribland European Broadcasting Union (EBU), nyligen gick ut och kritiserade.

Det är helt avgörande att journalister, som kan bidra med en opartisk bevakning av det som sker, inte stängs ute och särskilt i en tid när generativ AI helt ritat om spelplanen. Det har aldrig förut varit så lätt att sprida propaganda och desinformation. Professionella och opartiska journalister är ögon och öron på plats. De rapporterar vidare information som det går att lita på. Därför måste också fler, inte minst ledande politiker, stå upp för journalistiken och ta ansvar för dess förutsättningar.

 

Enligt en rapport från organisationen Committee to Protect Journalists (CPJ) dödades 99 journalister och medieanställda under 2023. Det motsvarar en ökning med 44 procent jämfört med året innan, och tre av fyra dödades i kriget mellan Israel och Hamas. Detta trots att journalister, liksom civila, enligt internationell lag ska värnas i konflikter.

Det är helt avgörande att brott som riktas mot journalister utreds, åtalas och straffas, men så ser det inte ut idag. Enligt Unesco straffas i nio fall av tio inte den som dödar en journalist.

Ingen har heller ännu gripits, åtalats eller dömts för mordet på Nils Horner. Jag skulle så gärna vilja veta varför Nils mördades, även om jag vet att det är svårt. Men låt oss för den sakens skull inte sluta kräva ett svar, och låt oss hålla minnet av honom och den journalistik han stod för vid liv.

Nils Horner förtjänar rättvisa. Precis som alla de journalister som likt honom mördas mitt i tjänsten.

 

Cilla Benkö

Vd, Sveriges radio

Café Bambino: Lesbisk överlägsenhet och Elon Musk bebisfasoner

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.