Skydda public service –slå ihop SVT, SR och UR
Bolagen står under politisk attack och dess ledningar gör självmål
Häromveckan kom beskedet att regeringen tillsätter en ny ordförande för Förvaltningsstiftelsen som är statens högsta organ för styrning av public service.
Det är en ganska anonym stiftelse med tolv ledamöter som tillsätts av regeringen efter förslag av riksdagspartierna. Ordföranden utses direkt av regeringen. Till dags dato har publicisten Helena Stålnert, med lång medieerfarenhet, haft uppdraget. Från nästa år blir det en person med helt andra meriter – en tidigare vice vd för Svenskt näringsliv och innan dess aktiechef på Skandia, som haft uppdrag i valberedningar för flera stora börsbolag och med stor erfarenhet av ägarstyrning. Det är Caroline af Ugglas som nu får den här maktpositionen.
Hälften av de andra ledamöterna byts också ut. Sex ledamöter sitter på mandat från Tidöpartierna och sex från oppositionen. I frågor där det väger jämnt får ordföranden utslagsrösten.
En av Förvaltningsstiftelsens viktigaste uppgifter är att utse styrelserna för SR, SVT och UR. Och styrelserna utser i sin tur vilka som ska vara vd för respektive programbolag. Makten utgår från ordföranden i Förvaltningsstiftelsen.
I den tidsplan som blir allt tydligare måste man räkna med att när det är dags för programbolagens bolagsstämmor i vår så kan det tillsättas en rad nya styrelseledamöter, och även en och annan ny ordförande i SR, SVT och UR.
Regeringen med SD i spetsen använder utnämningsmakten för att fixa en del av sitt omtalade ”paradigmskifte”.
När det gäller public service är regeringens utnämningsmakt omfattande. Den gäller inte bara Förvaltningsstiftelsen, utan också Granskningsnämnden. Det är sex ledamöter och en ordförande. Samtliga utses av regeringen. Räkna med nya namn också här.
När regeringen i februari i år tillsatte den nya utredningen om public service fick det fina ordet ”oberoende” finnas kvar. Utredningen heter ”Långsiktiga villkor för ett hållfast och oberoende public service”. Direktiven till utredningen talar dock ett annat språk. Här står det att mångfalden i programutbudet bör minska.
Utredningen ska undersöka möjligheterna till utökad granskning av verksamheten och eventuellt föreslå skärpta sanktionsmöjligheter vid överträdelser mot reglerna för opartiskhet och saklighet. Det så kallade speglingsuppdraget, med ett rikt utbud för språkliga minoriteter, ska förändras och riktas in mer på svensk kultur och svenska språket. Utredningen har också i uppgift att se över hur den avgift som alla medborgare betalar till public service kan sänkas när uppdragets omfattning minskar.
Allt tal om oberoende, självständighet och långsiktighet framstår som en taktisk floskelparad
Det finns ingenting i direktiven om att utreda hur oberoendet ska stärkas genom att till exempel minska regeringens utnämningsmakt och förhindra att politiker kan utses till uppdrag i Förvaltningsstiftelsen. Allt tal om oberoende, självständighet och långsiktighet framstår som en taktisk floskelparad.
I praktisk handling genomför regeringen en genomtänkt kniptångsmanöver där man från ena hållet bemannar toppositionerna i stiftelse och styrelser med sitt folk. Från det andra hållet får public service-utredningen köra i mål de direktiv som säkerställer mer kontroll och styrning.
Utredningen ska vara klar i april nästa år och då kan det mycket väl vara så att flertalet nya utnämningar till stiftelse, styrelser och Granskningsnämnden redan är klara. En ny bemanning står redo för att driva ett nytt public service från 2026 då det nya sändningstillståndet träder i kraft och ända fram till 2033.
Som om detta inte vore nog kan konstateras att cheferna på public service ägnat sig åt att göra det ena självmålet efter det andra.
De tre programföretagen har mitt i den ekonomiska krisen, som inte minst slår stenhårt mot kommersiellt finansierade medieföretag, lagt fram krav på en 50-procentig ökning av public service-avgiften. Det innebär en successiv ökning från dagens tilldelning på cirka 9 miljarder till 13,5 miljarder om året. Avgiften betalas av alla medborgare.
Vd:arna Cilla Benkö på SR, Hanna Stjärne för SVT och UR:s Kalle Sandhammar agerar likt små barn som skriver lättsinniga önskelistor till jultomten. Sedan har de ursäktat sig med att snickra ihop egna och svårbegripliga sparåtgärder på 650 miljoner. Därefter kompletterat önskelistan med extra resurser för satsning på säkerhet och beredskap, totalt värde minst 400 miljoner.
Dessutom har det visat sig att public service i åratal samlat på sig reserver på över 2, 2 miljarder kronor, vilket antyder att bolagen varit överfinansierade och därmed brutit mot EU:s statsstödsregler.
När kritik riktats mot public service för verklighetsfrämmande krav på nya miljarder har detta avfärdats reflexmässigt av bolagens vd:ar, som alltid själva vet bäst och alltid uppträder som vore de ofelbara.
Det är direkt oansvarigt att inte utreda vad en sammanslagning kan innebära i form av ett bättre ekonomiskt läge
När jag själv och andra i åratal föreslagit att slå samman SR, SVT och UR till ett gemensamt bolag har det mötts med arrogans i stil med att vi inte förstår verksamheterna, att vi vill public service illa och att besparingarna är marginella.
Jag och andra med mig vill göra det för att återinvestera det ekonomiska resultatet av effektiviseringarna i programverksamhet och därmed minska behoven att öka anslagen från staten.
Det är direkt oansvarigt att inte utreda vad en sammanslagning kan innebära i form av ett bättre ekonomiskt läge. Public service i Norge, Danmark och Finland har redan samlat radio och tv i ett bolag. Så är också BBC sedan länge organiserat. Det borde vara allom bekant att medieslagen konvergerar – radio, rörlig bild och text görs i ett och samma medieföretag. Se bara hur tidningshusen agerar. Alla är sedan länge omorganiserade till multimedieföretag.
Public service självbelåtenhet och företagsegoistiska kamp för mer miljarder har gett kraftfullt eldunderstöd till dess kritiker.
Den pågående borgerliga kniptångsmanövern möter inte heller något märkbart politiskt motstånd från oppositionen, vilket bidrar till att göra det lätt för den sittande regeringens fyrklöver att köra igenom sin ideologiska attack.
I en fungerande demokrati brukar politiska åsikter brytas mot varandra. Men tydligen inte när det gäller det för demokratin så viktiga – ett starkt och oberoende public service med bredd och mångfald i programutbudet.
