Fler kvinnor måste få rätt till kontaktförbud
Moderaterna: Regeringens regeländringar räcker inte
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-10-06
DEBATT. Andelen beviljade kontaktförbud har minskat sedan 2008. Det är stor skillnad på hur många kontaktförbud som beviljas beroende på var i landet du bor.
Lagstiftningen måste börja stå på offrets sida. Det krävs därför förändringar av kontaktförbudslagen så att fler kontaktförbud beviljas och att en ny påföljd, vistelseförbud, införs vid brott i nära relation.
Den senaste veckan har det rapporterats om Beata Ratzmans försvinnande i Malmö. Två veckor innan hon försvann ansökte hon om kontaktförbud mot mannen som nu sitter häktad för att vara involverad i hennes försvinnande. Kontaktförbudet nekades.
Utan att ta ställning i sak i det här enskilda beslutet kan vi konstatera att det inte är ovanligt att kontaktförbud nekas.
Tröskeln för att få ett kontaktförbud beviljat är ännu högre när de berörda personerna delar gemensam bostad. Lagförändringar är på gång och den 1 januari nästa år förändras regelverket så att det ska bli lättare att få kontaktförbud vid gemensam bostad.
Dessutom skärps straffen och det blir möjligt att förena kontaktförbud med fotboja direkt vid ansökan.
Förändringarna är välkomna och riksdagen med Moderaterna i spetsen har flera gånger uppmanat regeringen att förbättra kontaktförbudslagen. Det krävs dock mer.
Andelen beviljade kontaktförbud har minskat sedan 2008. Då beviljades i genomsnitt 38 procent av ansökningarna. Samma siffra 2018 låg på enbart 30 procent.
Andelen beviljade kontaktförbud skiljer sig kraftigt åt beroende på åklagarkammare. Under första halvåret 2021 har exempelvis Kalmar beviljat 41,7 procent av ansökningarna medan södra Skåne ligger på 18,3 procent och Västerort i Stockholm på 16,6 procent.
Ofta tas alltför stor hänsyn till gärningsmannens integritet och handlingsutrymme när straff och påföljder för våld i nära relation ska bestämmas. Perspektivet måste förändras och lagstiftningen måste börja stå på offrets sida.
Offrets, i de flesta fall kvinnans, integritet och handlingsutrymme måste få större genomslag vid rättsliga bedömningar.
Moderaterna vill genomföra flera förändringar av kontaktförbudslagen så att den får ett tydligare fokus på brottsoffret.
För det första måste fler kontaktförbud beviljas.
Det behövs en översyn av lagstiftningen för att gå till botten med varför beviljandegraden skiljer sig så markant åt mellan åklagarkammarna. Därtill behöver lagstiftningen förstärkas så att fler kontaktförbud beviljas.
Exempelvis bör det övervägas att införa en huvudregel för att bevilja kontaktförbud under vissa förhållanden.
För det andra bör fler kontaktförbud förenas med personlarm.
Fastän kontaktförbud främst fungerar reaktivt kan ett kontaktförbud ha en proaktiv funktion. Exempelvis kan ett kontaktförbud fungera stärkande för kvinnan i att säga nej till en kontakt från gärningspersonen.
Tillsammans med fotboja och personlarm skulle den proaktiva effekten förstärkas ytterligare.
För det tredje bör vistelseförbud införas.
Den som döms för brott i nära relation ska kunna förbjudas att vistas i exempelvis en kommun eller ett län där brottsoffret bor.
I dag finns möjligheten till särskilt utvidgat kontaktförbud som avser ett större avgränsat förbudsområde för förbudspersonen att besöka. Det är dock inte möjligt att förbudsområdet avser en hel kommun eller ett län. Detta måste ändras. Det är gärningsmannens, och inte offrets, rörelsefrihet som ska inskränkas.
Våld i nära relation är ett av Sveriges största samhällsproblem. Under 2020 konstaterades 17 fall av dödligt våld i nära relationer. I våras dödades fem kvinnor inom loppet av tre veckor. Det är uppenbart att nuvarande lagstiftning inte är tillräcklig.
Att förändra kontaktförbudslagen är ett steg i rätt riktning och Moderaterna kommer i höst att lägga ovanstående förslag på riksdagens bord. Vi hoppas att många partier sluter upp bakom förslagen så att vi tillsammans får till nödvändiga förändringar.
Johan Forssell, rättspolitisk talesperson (M)
Louise Meijer, ledamot i justitieutskottet (M)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.