Åk rally-taxi med Ramona

Benjamin Ekroth

Rally-stjärnan raggar sponsorer i Stockholm

helskärm

Är du i Stockholm i veckan och ser en Skoda i poleposition i varje bilkö sitter sannolikt Ramona Karlsson bakom ratten.

Årets segrare i rally-SM-finalen är i stan för att köra rally-taxi.

Men poängen är inte att leverera kunder ovanligt snabbt utan att ragga sponsorer till kommande säsong.

Med kaffe-termos mellan framsätena dyker Ramona Karlsson upp utanför Aftonbladets redaktion. Hon har redan skjutsat sin första "kund" från Arlanda in till Stockholm.

Slutar du att köra rally nu, till förmån för rally-cross?

– Så är tanken i alla fall, mitt mål är att köra rally-cross-VM och det kräver en budget på 4,5 miljoner ungefär, säger Ramona Karlsson. Och jag håller på att jaga ihop den budgeten nu. Skulle jag inte lyckas med det så har jag tänkt att fortsätta köra rally.

– Nu har jag halva budgeten och säsongen börjar i maj, säger Ramona Karlsson.

Därför sätter hon sig bakom ratten och agerar chaufför åt marknadschefer i ett julstressigt Stockholm.

– Jag märker att när jag träffar folk så är de intresserade, men det gäller att få till ett möte. Därför gör jag den här grejen nu, för att folk har svårt att komma ifrån nu när det är jul och allting. Så det är ett sätt för mig att utnyttja tiden, medan de åker nånstans så kan jag snacka med dem.

Hur ser veckan ut då?

– Idag har jag tre körningar, i morgon har jag två än så länge. Fredagen är ganska full, där har jag till och med fått börja gallra lite, säger hon.

Men om du inte får ihop budgeten?

– Då är min plan B att köra EM, de tävlingar som går i Europa, säger hon. Och plan C är att köra rally, säger Ramona Karlsson med ett skratt.

Vad är skillnaden mellan rally och rally-cross?

– I rally-cross kör man mot andra samtidigt, det är väldigt extrema bilar, korta explosiva heat, allt händer på samma gång och sen är det klart. Det är en sport som är anpassad för publiken. Det är bra underhållning samtidigt som det är väldigt tufft – det gäller att vara startsnabb och ge sig in i närfajter, säger hon. Rally handlar mer om uthållighet och längre sträckor.

Hur känns det att möta Sebastian Loeb, Ken Block och Mattias Ekström?

– Det är ju inga dåliga namn jag möter, jag är väldigt ödmjuk, säger hon. Med mycket test inför och med en bra bil så är min målsättning att vara med och slåss. Jag skulle inte göra det här om jag inte trodde att jag har en bra chans.

Du bangar inte för att tackla Ken Block?

– Jag är inte rädd för att ge mig i närfajter, säger Ramona Karlsson. Man blir som i en bubbla när man kör rally – jag blir som en annan person, det finns nästan inga begränsningar.

Hur funkar det att köra i Stockholm utan kartläsare?

– Haha, jag kommer att sakna Miriam (Walfridsson, Ramonas co-driver i rally. Reds.anm.) Jag har inte världens bästa lokalsinne, det kanske är för att jag är så bortskämd som har henne hela tiden. Men jag har GPS med mig, säger hon.

– Men det är bara bra om man åker fel, då får man mer tid med sponsorn. Det var min baktanke, säger Ramona Karlsson med ett skatt.

Vad är fartrekordet på Kungsgatan?

– Det är dåligt, det brukar alltid gå så långsamt på Kungsgatan. Jag brukar dessutom hålla mig till hastighetsreglerna, jag är väldigt rädd om körkortet.

Och sen om de nappar så får de åka med din riktiga rally-bil nästa gång.

– Precis, de får en åktur i vinter på vår testväg däruppe (i värmländska Kil, reds. anm.)

Men hur mycket är talang och hur mycket är pengar för att slå igenom?

– Det där är en jättebra fråga, säger hon. Man måste ju ha en grundtalang, men utan pengar kommer man ingenstans. Man måste vara en entrepenör samtidigt som man är en bra chaufför och kunna ha en balans mellan det där. Man måste kunna tokjaga sponsorer och sen kunna tävla och fokusera på det utan att tänka 'jag får inte åka av vägen för att jag inte har råd med det'. Men jag tycker hela biten är rolig, jag lär mig väldigt mycket.

– Helst ska man sitta i en WRC-bil (rally-bil) när man är 18-20 år för att kunna bli världsmästare. Det är svårt att få den möjligheten, i Sverige har vi tidigare varit dåliga på att ta upp nya talanger. I Finland är det mer regel än undantag att en äldre förare tar upp en yngre förare och hjälper dem med kontakter, bilkörningsteknik.

Men du har startat nåt sånt?

– Ja, för unga tjejer. Det går skitbra och är hur kul som helst. Vi har haft tre träffar i år och så har jag kontakt med dem mellan tävlingarna. Jag som en mentor för sju tjejer mellan 15 och 20 år från hela landet, säger Ramona Karlsson. Jag minns själv hur det var i den åldern, man måste ha skinn på näsan för det är mycket fördomar mot tjejer. För mig har det varit viktigt att ha en kvinnlig förebild. Michèle Mouton är en grym förebild. Hon har blivit ett bollplank för mig och skickade ett jättefint mejl efter vår seger i Uppsala och nu har jag faktiskt fått ett stipendium av henne.

Men hoppas att det går bra för dig!

– Tack, vi kan höras i slutet av veckan och se hur det har gått.