Audi R8 Spyder – kostar som en villa

Trång och utan tak – men ack så rolig

I Jämtland kostar en villa i genomsnitt 1 507 000 kronor.

För 1 663 300 kronor får du en Audi R8 Spyder 5,2 FSI quattro S tronic.

En villa går att leva med, men går det att leva med en taklös supersportbil? Vi åker norrut och försöker föreställa oss livet med en R8 Spyder.

Hade vi lagt våra fiktiva pengar på den genomsnittliga Jämtlandsvillan hade vi haft 126 kvadratmeter att spela med. Nu har vi 100 liters lastutrymme. Det innebär att allt börjar med att vi får packa om väskorna. Extraskorna ryker och den utrymmeskrävande hårda väskan ersätts med plastpåsar. Likt Tetris pressas allt ner i bagage­utrymmet i fronten. Inte visste jag att livet med supersportbil var så spartanskt.

Det är nu tio år sedan Audi visade upp konceptbilen Le Mans på bilsalongen i Frankfurt. Då var en supersportbil något helt nytt för Audi. Visserligen hade de tillverkat snabba RS-bilar tidigare, men aldrig rena supersportbilar. Ingen visste vad som väntade, men strax efter de första journalistkörningarna i början av 2007 rasade lovorden in. R8 tog alla med häpnad. Lättkörd men ändå snabb, komfortabel men samtidigt rå.

Försiktig facelift

Nu har sex år gått sedan introduktionen och R8 har tillverkats i mer än 20 000 exemplar. Modellen har nått sin medelålder vilket i bilarnas värld betyder facelift. Audi har dock gått försiktigt fram och gjort de synliga skillnaderna få. Tydligast är frontens LED-lampors nya utformning, grillen som fått sex hörn i stället för de tidigare fyra samt de nystöpta diffusorna fram och bak. Interiört är skillnaderna minimala och begränsas till nya färg- och material­val. En oinvigd skulle med största sannolikhet inte se skillnad på en bil före och efter facelift. Det gör dock föraren, åtminstone om bilen han rattar är utrustad med automatlåda. Den tidigare ryckiga R tronic-lådan med sin robotiserade växling har nämligen bytts ut mot en sjuväxlad S tronic-låda, vilket på Audispråk betyder dubbel­koppling.

Innan jag låser upp bilen synar jag nyckeln. Den ser exakt likadan ut som nyckeln till föregående generation av Audi A3. Är verkligen inte 1,66-miljonersbilägarna mer kräsna än så? Jag menar, det är trots allt 1,4 miljoner kronor i prisskillnad mellan modellerna. Nåväl, in med nyckeln i det hederliga tändningslåset och vrid runt. Pang! Tio cylindrar vaknar inte obemärkt, men det är bara högljutt de första tiotals sekunderna. Så fort oljetrycket kommit upp och tempen stigit lite sjunker varvtalet till diskreta nivåer.

Greppar sedan den snygga växelväljaren, lägger i Drive och smyger nästan ljudlöst iväg. Den som förväntar sig en högljudd här-kommer-jag-maskin lär bli besviken, men bara till en början. Själv är jag ganska nöjd att jag kan komma och gå utan att behöva meddela alla grannar. Växlarna hoppar i snabbt, effektivt och obemärkt. Precis som i vilken dubbelkopplingslåda som helst och ljusår från den tidigare ryckiga gången i R tronic-lådan.

Ansträngande bilfärd

Även om Jämtland är relativt glesbefolkat är det trots den låga ljudnivån helt omöjligt att glida fram diskret. Trafikflödet ändras i takt med att vi rullar ifatt nya bilar. De framför rycker till när de tittar i backspegeln, de vid sidan om ska vinka och de bakom gör allt för att köra om. På ett sätt är det ganska ansträngande att köra R8 Spyder, men kanske är det uppmärksamheten i trafiken som gör att ägarna går med på en A3-nyckel. Den syns trots allt inte.

Bilen förvandlas

Med taket fällt och vindskyddet monterat bakom stolarna är kupén tämligen dragfri, men det finns många ”vanliga” cabrioleter som isolerar förare och passagerare betydligt bättre än R8 Spyder. De går dock miste om motor­ljudet, för när sportknappen bredvid växelspaken trycks in förvandlas bilen. Från att tidigare ha varit den lite sävliga och tillbakalutade sportbilen hoppar R8 Spyder upp i givakt, ställer sig på tå och gör sig redo att lyda minsta vink från föraren. Motorljudet vässas, gasresponsen blir omedelbar och chassisättningen stramas upp. Bilen blir som förbytt och den som tidigare blev besviken över motorljudet har förpassats till himmelriket. Den 5,2 liter stora V10:an fullkomligt sjunger ut sin kraft, vid såväl acceleration som nedväxlingar med härligt hårresande mellangas.

Vi sträckkör lätt 60 mil

R8 Spyder är en sällan skådad kameleont. Förr i tiden var supersportbilar extrema vagnar som antingen kokade vid vardagskörning eller tröttade ut föraren redan efter ett par mil.

I R8 Spyder sträckkör vi lätt 60 mil utan att bli trötta. Visst gör de feta 295/30-däcken bak att ljudnivån blir hög, men komforten är fortfarande förvånansvärt hög. Stolarna rejäla, fjädringen behaglig i sitt normalläge och styrningen precis men inte nervös. Det är mycket bekvämare än en jämförbar Porsche där fjädringen är hårdare och ljudnivån högre, men det utan att R8 Spyder är märkbart långsammare. Väghållningen på vanliga landsvägar är som om bilen går på räls, men det gäller att hålla ett öga på hastighetsmätaren. Att köra för fort på en vanlig landsväg är lätt hänt – och samtidigt ett sant nöje. Riktningsstabiliteten är ofattbar samtidigt som chassi, styrning och motor arbetar exemplariskt.

De standardmonterade LED-strålkastarna ger bra halvljus, men när mörkret faller efterlyser vi bättre helljus. Speciellt störande är det starka ljuset precis framför bilen när helljuset är lyser kort.

När regnet börjar falla blir det bråttom att fälla upp taket. Om regndropparna i en vanlig cabriolet flyger över sittbrunnen rinner de ner i R8:a. Taket kan fällas ner och upp i hastigheter upp till 50 km/tim.

Men det finns störande detaljer som inte borde få finnas i en bil av denna kaliber. Den höga mitt­barriären mellan förare och passagerare fungerar som armstöd, men där armbågen vilar sviktar stödet med ett gnekande ljud. Precis som det mekaniska slagljudet som uppstår när vindrutetorkarna går på högsta hastighet. Dessutom är navigator, menysystem och reglage av föregående generation hos Audi. Kunde man inte passat på att uppdatera dessa i samband med faceliften?

Vore det inte för automatlådan är faceliften i stort sett obefintlig, ändå går det inte att komma ifrån att Audi R8 Spyder är en sjujäkla bil. Fartresurserna är på gränsen till ofattbara. De 525 hästkrafterna som förpassas ut till alla fyra hjul är alltid redo, precis som väghållning och grepp är fenomenalt – samtidigt maskerar den fina komforten de snabba fartresurserna.

Kvaliltetsmissar

Audi R8 Spyder är tveklöst en supersportbil som går att leva med, om man klarar av att packa lätt och tackla uppmärksamheten. Tråkigt bara att det också kräver att man ser mellan fingrarna när man tittar på den numera gamla inredningen, det föråldrade menysystemet och missarna vad gäller kvalitetskänsla. Själv hade jag blivit vansinnig om min 1,6-miljonersbil slog högljutt varje gång vindrutetorkaren svepte över rutan. Men kanske är det bara jag som är känslig.

Erik Gustafsson