Volvo S80 - prestigemodellen som står på egna hjul

Maria: Jag fastnade för bilen direkt

I årtionden gjorde Volvo mer eller mindre halvhjärtade lyxbilsförsök.

Sedan kom en prestigemodell som stod på egna hjul.

S80 var först ut med det nya formspråk som fortsättningsvis gäller hos Volvo, runt och svällande och så långt från märkets traditionella kantighet man kan komma. S80 är ett komfortlok med härliga utrymmen och säkra vägegenskaper. Men precis som övriga nya Volvomodeller lanserade under 90-talet drabbades S80 av generande många fel första året.

Att köra: Modern, tyst, stadig, behaglig och avspänd. Men stringensen, stunsigheten och körkänslan från 850/S70 är tydligt nedtonad. I S80 åker man mer som passagerare även bakom ratten, såsom fallet ofta blir i stora lyxbilar. Dålig styrkänsla på tidiga exemplar.

Att äga: Första årsmodellen (-99) kallades in på verkstad oftare än vad som är passande för en prestigevagn. Sedan dess har kvalitén förbättrats och stabiliserats men begpriserna har dalat betänkligt i listorna, kanske som en följd av den darriga debuten. Bra köpläge för begspekulanten alltså!

Komfort: En okänslighet i fjädring/stötdämpning över tvärgående ojämnheter störde komforten påtagligt i tidiga exemplar. Volvo justerade bort problemet successivt men först i början av 2001 gjordes något radikalt, då de femcylindriga bilarna fick en mjukare chassisättning. Sittkomfort och ljudnivå håller världsklass.

Utrymmen: Slösande. Kupén upplevs nästan onödigt bred och luftig. Fram sitter man som en kung, bak kan tre välgödda vuxna samsas. Skuffen sväljer 378 liter.

Säkerhet: Världsklass igen. Här finns i stort sett allt som marknaden har att erbjuda av säkerhetshöjande utrustning. Under modellåret 2000 infördes tvåstegs krockkuddar, det vill säga kuddar som löser ut i två steg beroende på krockvåld. Aktivt antisladdsystem (DSTC) finns som tillval från första årsmodellen.

Känsla: Lite klumpigt känns det allt, de svällande karossformerna flyter ut och man vet inte riktigt var man har bilen. Annars regerar luftigheten och rymdkänslan i S80. Kupén känns nästan abnormt bred, för den som kör med armbågen vilande mot dörrkarmen är det svårt att nå en passande körställning. I övrigt råder lugnet i den tysta och snygga kupén. Man färdas värdigt och vilsamt och irriteras bara ibland av broskarvar och liknande som dunkar igenom förvånansvärt hårt.

VOLVO-SPECIAL

Staffan Borglund (-)