Nu kan du skriva under papper på nätet

Sedan nyår är en elektronisk underskrift värd lika mycket som en vanlig namnteckning.

I teorin betyder det att vi nu kan deklarera, sjukanmäla oss eller skriva på kontrakt – direkt på internet.

Men i praktiken får vi vänta ett tag till.

Den första januari började ”lagen om kvalificerade elektroniska signaturer” att gälla i Sverige. Lagen har kommit till för att råda bot på den anonyma röra som internet har varit hittills, och innebär i stort sett två saker:

Det ska nu gå att identifiera sig på internet, att bevisa att man verkligen är den man utger sig för att vara. Och man ska kunna skriva under papper med ”elektroniska signaturer”.

Denna underskrift är bindande – precis som en vanlig namnteckning.

Rent tekniskt kan underskrifterna göras på flera sätt, till exempel via den typ av koddosor som kunder hos internetbankerna använder. Den teknik som har fått mest uppmärksamhet är dock elektroniska id-kort, som man sticker i en kortläsare kopplad till datorn.

I och med signaturerna blir det möjligt att använda internet till sådant man av integritets- och säkerhetsskäl tidigare inte har kunnat göra – till exempel skriva under en deklaration eller sjukanmäla sig.

Men den som trodde att vi kan göra det här redan nu, bara för att både de lagliga förutsättningarna och tekniken finns, misstar sig.

– Än så länge finns helt enkelt inga tjänster som allmänheten kan använda, säger Anne-Marie Eklund Löwinder på IT-kommissionen.

– Men det är på gång. Det finns en ambition åtminstone hos statliga myndigheter att få igång användning av signaturer och kort.

Riksskatteverket (RSV) hör till dem som ligger längst fram. Redan i mars i år kommer 15 000 företag att kunna deklarera på internet och underteckna med e-signaturer. Nästa steg blir att ta itu med folkbokföring och deklarationer för privatpersoner.

– Vi räknar med att alla ska kunna deklarara på nätet år 2003, säger Dag Osterman på RSV.

Även CSN och Riksförsäkringsverket (RFV) satsar stort på internettjänster med e-signaturer.

– Till att börja med satsar vi på barnfamiljer. Man kommer bland annat att kunna se hur många pappa- och mammadagar man har kvar och anmäla föräldraledighet på nätet. Försök börjar i höst, och allt bör vara genomfört år 2002, säger Birgitta Wimmercranz på RFV.

– Så småningom kommer i princip alla ärenden att läggas ut på nätet.

Varför dröjer det då så länge innan nätsatsningarna blir verklighet?

En anledning är djungeln av olika tekniska lösningar. Just nu försöker bland andra RSV och Statskontoret bestämma sig för en enda teknik (id-kort eller någon annan) som du som medborgare ska kunna använda som signatur hos alla myndigheter.

I sommar bör de ha bestämt sig – och då börjar arbetet med att utveckla webbsajterna.

Visionen är en ”dygnet runt-myndighet” där medborgarna kan uträtta sina ärenden när de vill, var de än är. Men den ligger som sagt några år fram i tiden.

Till dess får vi vackert vänta.

Det här skulle elektroniska underskrifter kunna användas till:

Johan Furusjö