”Jag lever – för att Mattias höll fast mig”
Publicerad 2024-01-20
LJUSNE. När skotern välte bröt 21-åriga Felix nacken.
Omtöcknad försökte han resa sig. Men hans liv hängde på att han låg stilla.
Som tur var fanns grannen Mattias där.
På eftermiddagen den 16 december blev en grannes insats livsavgörande för Felix Sundgren, 21. Hur allvarligt läget var förstod han först senare.
Felix hade varit ute och kört med sin nya skoter.
– Jag skulle hoppa över en plogvall och det var då skotern slog runt, säger Felix.
Grannen Mattias Blomberg, 29, kom åkande i bilen tillsammans med sambon Alice och dottern.
– När vi passerat korsningen såg vi att Felix välte med skotern. Den snurrade tre–fyra varv, och Felix hamnade på rygg bredvid.
Aftonbladet möter dem i Ljusne, där de återger den dramatiska olyckan.
Fattade att det var allvarligt
Mattias berättar att han klev ur bilen och skyndade fram till Felix, men började med att stänga av skotern, som hamnat uppochner. Felix låg med slutna ögon.
– Först trodde jag att Felix skämtade. Men han vaknade inte, och då kände jag efter om han hade puls, och det hade han. Sambon vevade ner bilrutan och jag sa åt henne att ringa efter ambulans.
Mattias försökte få kontakt med Felix, som låg avsvimmad. Operatören på SOS Alarm uppgav att de skulle låta Felix ligga kvar där han var.
– Men så kvicknade han till, och jag frågade honom om han hade ont någonstans. Då sa Felix att han hade ont i nacken.
I det läget fattade Mattias att det kunde vara allvarligt – och att det var viktigt att Felix låg stilla.
– Men så försökte han sätta sig upp. Jag fick mer eller mindre hålla fast honom, för att han skulle ligga stilla. Jag tryckte på hans axlar, och försökte tala lugnt med honom och svara på hans frågor.
Då hade nacken gått av
Felix var tydligt omtöcknad och undrade var han var. Mattias sambo Alice skyndade till med filtar för att värma honom. Ambulans anlände efter cirka 20 minuter och Felix fördes i ilfart till Hudiksvalls sjukhus. Felix minns inget av olyckan.
– Brorsan kom in i ambulansen på vägen och det är min första minnesbild. Jag började gråta när jag såg honom, säger Felix.
På sjukhuset försågs Felix med nackkrage. Det första beskedet från läkarna var att han hade en spricka i kotan i nacken. Han uppmanades att vara försiktig. Det var först hos ortopeden, tre veckor senare, som Felix fick veta hur allvarligt läget faktiskt är.
– Ortopeden sa att kotan i nacken är helt av, och att den är bara någon millimeter från nervsystemet. Så det var mycket allvarligare än bilden jag fick från akutmottagningen, säger Felix och fortsätter:
– Ortopeden sa också att – med 99 procents säkerhet – om jag hade rest mig upp och åkt iväg med skotern, så hade nacken gått av helt och hållet. Då hade jag mist livet.
Beskedet var en chock, berättar han.
– Direkt efter besöket hos ortopeden stod jag och grinade. Då fick jag svart på vitt att jag hade kunnat dö. Jag står här för att Mattias höll fast mig.
”Var som en vampyr”
Även Mattias blev omskakad av det han fick höra.
– Jag är så glad att jag inte ruskade honom när han låg där, för att försöka få liv i honom, säger Mattias och fortsätter:
– Det var tur att jag var där, men alla hade väl gjort som jag gjorde i det läget.
Men han får genast mothugg av Felix.
– Jag hade nog inte tänkt på att du måste ligga stilla efter en olycka, om det varit omvänt. Jag hade nog tänkt att ”Kan du sätta dig upp, så gör det”.
I fem till åtta veckor till ska nu Felix gå med nackkrage. Efter det följer rehabiliteringsträning.
– Jag är sjukskriven till den 8 mars, sen får vi se om det räcker. Nu har jag inte längre ont i nacken, men den första tiden efter olyckan var jobbig. Då sov jag mesta tiden. Som en vampyr – alldeles stilla i sängen.
”Mitt sätt att säga tack”
De första två veckorna efter olyckan tog Felix knappt av sig nackkragen överhuvudtaget, berättar han. Första gången han skulle duscha fick han ta hjälp av sin mamma.
– Jag sa till henne: ”Stå bara och håll i huvudet, så att jag verkligen inte rör mig”. Så fick jag försöka tvåla in mig, och sedan fick jag hålla i nacken medan mamma schamponerade huvudet.
I trädgården utanför Felix Sundgrens hus står den grå skotern, som en daglig påminnelse om det som hände. Men hur tackar man en person som räddat ens liv?
För Felix var svaret enkelt.
– Att kontakta Svenska Hjältar är mitt sätt att säga tack till Mattias, säger Felix.
Mattias Blomberg ler. Han har nyligen fått sitt andra barn och det är dags att återvända hem till villan, granne med Felix.
Avslutningsvis säger han:
– Felix skickar också meddelanden varje dag, och skriver att han är tacksam för att han lever.