"De måste ha jublat på BB..."
Uppdaterad 2017-02-13 | Publicerad 2016-12-29
Titta noga på det här klassfotot från 2001 och du ser två viktiga kapitel i svensk fotboll.
Tjejen i vit skjorta kommer växa upp och bli kapten i fotbollslandslaget.
Det kommer killen i pojkbandsfrisyr också.
I mars 1985 föddes en flicka som fick namnet Caroline i Helsingborg. Ett par veckor senare föddes Andreas på samma ställe.
31 år går och barnen växer upp. De har julledigt och träffar Helsingborgs Dagblad på sin gamla gymnasieskola Filborna. Det har gått bra för dem båda.
Caroline Seger är mittfältare och kapten för damlandslaget. Andreas Granqvist är mittback och kapten för herrlandslaget.
”Det är häftigt och coolt”
I HD:s reportage traskar duon genom sina gamla korridorer. De noterar att biljardbordet är flyttat men ser att ett montage med tidigare elever är upphängt. Henrik Larsson står till höger, Erik Edman och Christoffer Andersson i bakgrunden.
Längst fram är Seger och Granqvist.
– Vi är 85:or båda. Vad de måste jublat på BB en gång: "där satt den". Men visst är det häftigt och coolt. Och hade Zlatan inte spelat hade han (Andreas Granqvist) blivit kapten tidigare. Du har de förmågorna, säger Seger till HD.
Hon har sin vardag i franska Lyon och han i ryska Krasnodar. Men de följer varandras karriärer och träffas när de kan. För vänskapen är på riktigt, den har funnits där sedan gymnasietiden.
”En av mina närmaste”
– När jag såg honom spela tyckte jag att det bara var en tidsfråga innan han skulle slå genom i landslaget och ha lagkaptensrollen. Det är inget skämt att vi kom bra överens i skolan. Du var ju en av mina närmaste i klassen. Jag har alltid trott på Granqvist. Men han är fortfarande samma person som då. Kanske lite störigare bara... säger Seger.
Granqvist berättar om hans och Segers dagliga hälsningsritual.
– Morgonkramen och hejdå-kramen. Det var bra stämning i klassen. Skolan blev mer lidande när jag kom upp på den nivån att jag fick A-kontrakt (med HIF). Lärarna över lag hade förståelse för vår situation. Sista året var jag inte här så mycket, men innan dess var det alltid roligt att komma hit.