Fransmännen: ”Vem är Zlatan egentligen”
Uppdaterad 2016-05-23 | Publicerad 2016-05-21
Zlatan Ibrahimovic gör sin sista match i PSG-tröjan och stänger dörren till ett fyra år långt äventyr. Jag har följt resan från början till slutet i den franska huvudstaden, via ligatitlar, Europabesvikelser, kontroverser och bojkotter mot fransk media.
Fransmännen brottas fortfarande med frågan vem Zlatan Ibrahimovic egentligen är. Men några ledtrådar har de i alla fall fått på vägen.
ZLATAN PERFEKTIONISTEN
När Zlatan Ibrahimovic hade kritat på för Paris Saint-Germain sommaren 2012 bar det av till träningsläger i Washington. Några minuter efter incheckning på hotellet kom Zlatan ner i lobbyn för att fråga varför hans bagage inte levererats till rummet.
– Ni vill vara en storklubb? frågar Zlatan sportchefen Leonardo.
Därefter behöver inga PSG-spelare bära sina väskor själv. Det var första gången PSG fick falla till föga för Zlatan Ibrahimovics höga krav, men långt ifrån den sista.
Avskedade kökspersonalen
Under hösten 2012 byggde Paris Saint-Germain ett kök och matsal på träningsanläggningen utanför Paris för att spelarna skulle äta lunch ihop efter träningen. I mars 2014 hade Zlatan Ibrahimovic fått nog av skol- matsalsfödan. PSG-ledningen har aldrig varit nödbedd när ”Ibra” kommit med synpunkter och ett par veckor senare hade köks- personalen avskedats och ersatts av prestigekocken Stéphane Michons.
– Jag har i min karriär inte träffat många spelare som är så professionella som Zlatan. När du ser hans attityd på träningar så ser du att han alltid vill vinna, har David Beckham sagt om svensken.
Många är vittnesmålen från träningsanläggningen Camp des Loges om hur Ibrahimovic tränar hårdare än alla andra och alltid, alltid vill tävla.
Jobbar mest av alla
Den 3 januari i år mötte PSG tredjedivisionslaget Wasquehal på bortaplan i franska cupen, med ett reservbetonat lag där de ordinarie stjärnorna fått ledigt för att vårda eventuell baksmälla från nyår. Med ett undantag: på topp bredvid ynglingen Jean-Kévin Augustin startar Zlatan Ibrahimovic, och det är svensken som gör kvällens enda mål på en frostfrusen plan i nordfrankrike.
Det finns en aspekt som nästan alltid försvinner när man pratar om världens största idrottsmän: De jobbar mer än alla andra och de förväntar sig professionalitet tillbaka. Och mest av alla jobbar Zlatan Ibrahimovic.
ZLATAN HÄMNAREN
”Det är här han ska visa vad han kommit till klubben för, det är i kväll det roliga börjar” skrev jag i september 2012, när PSG ställdes mot Toulouse i en av Zlatan Ibrahimovics första matcher. Toulouse var Frankrikes då mest försvarsstarka lag och Ibrahimovic ligans överlägset största anfallsstjärna.
”Upp till bevis, Zlatan” blev rubriken i tidningen samma dag, och när Zlatan Ibrahimovic kom gående efter seger och två nya mål mot Toulouse den kvällen var det utan någon större lust att prata.
”Oooh, är det upp till bevis” frågade Zlatan retoriskt när han passerade mig utan att stanna.
Glömmer aldrig en oförrätt
Zlatan Ibrahimovic är antagligen det norra halvklotets mest lång-sinta människa. Han är möjligen också den mest gammaltestamentliga fotbollsspelare som finns. Han glömmer aldrig en oförrätt, stor eller liten, och han vänder aldrig någonsin andra kinden till. Relativt ofta får Zlatan Ibrahimovic dessutom med sig sin omgivning.
Efter att franska Canal Plus fångat svenskens berömda utbrott där
han kallar Frankrike för ett skitland i Bordeaux i mars 2014, stängde PSG leden. Under flera veckor bojkottade hela laget tv-kanalen, som är rättighetsinnehavare till Ligue 1. Zlatan, som redan tidigare under säsongen fått smaka på ovan kritik i fransk media, skulle inte prata med franska journalister på över ett år som en följd av händelsen.
Sur på Asllani och Seger?
När PSG samma sommar reste till Nordamerika för att spela den franska supercupfinalen stannade Ibrahimovic till framför en av hans hårdaste kritiker på tidningen l’Équipe.
– Trofé nummer 27! Kom ihåg det! Den är speciellt för dig!
I december året innan har han förklarat för PSG att han inte tänker dyka upp till mötet med det svenska kungaparet på Parc des Princes om Kosovare Asllani och Caroline Seger närvarar.
Enligt boken ”Ibra – grandeur nature” är anledningen att Ibrahimovic har noterat att hans kvinnliga klubbkamrater inte applåderat honom på Fotbollsgalan ett par veckor tidigare.
ZLATAN FÖRLORAREN
När Zlatan Ibrahimovic kom tillbaka efter en skada i höstas frågade jag honom om det var så att självförtroendet fått sig en törn.
– Varför skulle jag ha problem med självförtroendet när jag aldrig haft det på femton år? frågade Zlatan retoriskt tillbaka.
Zlatan Ibrahimovic skulle antagligen hellre skriva på för Örebro SK än att medge att han lider av hjärnspöken. Under våren såg också ett av hans karriärs stora frågetecken ut att rättas ut.
När PSG tog sig förbi Chelsea i åttondelsfinalen i år låg något nytt i luften. De hade inte behövt slita ihjäl sig och, viktigare, Zlatan Ibrahimovic hade stått för två strålande insatser. Skulle den där europaturneringen, som svensken dekorerat med en svordom en gång för längesedan, äntligen gå Ibrahimovics väg?
Nej. Den skulle nu inte det, inte alls. Vad värre var; Zlatan Ibrahimovic skulle bli direkt syndabock den här gången.
Bad laget om ursäkt
Efter straffmissen (följt av ett missat friläge) i första kvartsfinalen mot Manchester City linkade Zlatan in i omklädningsrummet och bad helt sonika sina lagkamrater om ursäkt.
Veckan därpå i England fick PSG klara
sig utan hela sitt ordinarie mittfält och gjorde en av säsongens sämsta insatser. Zlatan kom knappt till ett kvalificerat avslut.
Helgen efter frågade jag Zlatan hur veckan varit.
– Tungt, tungt. Vi är mycket besvikna allihopa, laget, klubben, tränaren, fansen, staden, svarade Ibrahimovic.
”La all press på sina axlar”
Låsningen i Champions League är ett av de stora mysterierna i sagan om Zlatan Ibrahimovic, och det är inte bara publiken som märkt skillnaden.
”Det hände alltid något med Zlatan när det närmade sig utslagsmatcher i Champions League, han förändrades, det var som om han la all press på sina axlar” berättade en före detta lagkamrat från Milan-tiden för l’Équipe under våren.
Efter den franska fotbollsgalan, där Zlatan fick ta emot priset som årets spelare, frågade en journalist:
– Zlatan, varför är du rädd för Champions League?
– Det kanske är Champions League som är rädd för mig, svarade Zlatan på Zlatan-retorik.
Men den här gången följde inget brett leende och för en gångs skulle var det ingen som skrattade.
ZLATAN DEN LEENDE LEDAREN
Frankrike har haft sin beskärda del av ikoniska fotbollsspelare. Eric Cantona tog med lätthet steget från fotbollsplanen till teaterscenen när spelarkarriären var över. Zinedine Zidane kan fortfarande få journalister att harkla sig och sträcka på ryggen innan de ställer frågor på en presskonferens.
Zlatan Ibrahimovic behöver inte anstränga sig särskilt mycket för att vinna omgivningens gunst. Han ler bara med hela ansiktet och hela världen ler tillbaka.
Ett ständigt spel med medierna
Det är svårt att prata närvaro utan att låta som en guru inom mindfulness, men Zlatan Ibrahimovic har den medfödda egenskapen att alla i ett rum anpassar sig efter honom och inte tvärtom.
Under det andra året i Paris var Ibrahimovic, i vanlig ordning, en av de sista spelarna ut från omklädningsrummet till väntande journalister efter match.
Någon hörde att svensken var på ingång bakom kulisserna och varnade kollegerna:
– Shhh, det är Zlatan som kommer!
Tre sekunder senare kom Ibrahimovic gående, tittade på journalisterna, firade av ett leende och imiterade:
– Shhh, det är Zlatan som kommer!
Sen gled han genom intervjuzonen i makligt tempo utan att stanna.
Förra våren, när PSG hade slagit Lille med 1–0 på bortaplan, tog Ibrahimovic täten i intervjuzonen och sa ”följ efter mig, ingen pratar i dag, det är jag som är bossen”. Lagkamraterna tog lydigt rygg på Ibrahimovic utan att stanna för de ditresta journalister som blev helt utan spelarintervjuer efter matchen.
Väl ute i spelarbussen ska Zlatan ha utbrustit:
– Men hörrni, det var bara ett skämt från min sida.
– Zlatan skämtade, han är sådan, förklarade lagkamraten och vännen Maxwell nästa gång han konfronterades med journalister.
Förbjöd vännen att göra intervju
Det är inte alltid så lätt att veta vad som är vad med Zlatan Ibrahimovic, och ibland är det bäst att bara följa efter, hade Maxwell också kunnat säga.
När jag kontaktade en före detta klubbkamrat till Zlatan, med ett tjugotal landskamper på sitt cv, fick jag svar några dagar senare: ”Tyvärr, Zlatan vill inte att jag pratar med dig, han säger att jag måste välja sida och inte kan vara vän med er båda.”
Zlatan Ibrahimovic kräver obrottslig lojalitet mot de som är på hans sida och han får nästan alltid vad han vill tillbaka.