”Ingen klubb ville ha mig”

Johan Flinck

Magnus Eriksson var talangen som aldrig blommade ut – nu kan han bli guldhjälte

MALMÖ. 2010 var han femtevalet i ett bottenlag i Superettan.

– Det var ingen klubb som ville ha mig.

Nu jämförs Malmös Magnus Eriksson med Totti och experterna vill se honom i landslaget.

Daniel Nannskog i senaste Fotbollskväll: ”Jag älskar att se hans spel. Det är lite Totti light över det.”

Markus Johannesson i samma Fotbollskväll: ”Bibehåller han den här formen lite till så tycker jag att han ska ha en chans i landslaget. Vi saknar den spelartypen i svensk fotboll.”

Stefan Alfelt i måndagens Sportbladet: ”Om det finns någon spelare i allsvenskan som ska vara aktuell för ett svenskt landslag just nu så är det Magnus Eriksson och ingen annan.”

Låt oss återkomma till allt det där.

Bänkad i Superettan

Först vrider vi tillbaka klockan tre år, till april 2010. Magnus Eriksson är 20 år och tillhör AIK men har sedan 2008 varit utlånad till samarbetsklubben Väsby. Året före har AIK vunnit guld samtidigt som Eriksson fastnat på bänken i ett bottenlag i Superettan.

– Jag ville komma från Väsby men det var ingen klubb som ville ha mig, säger Eriksson över en förmiddagsfika på ett kafé mitt emot Kronprinsen i Malmö.

– Det gick mycket snack. Jag var talangen som aldrig blommade. Folk tappade tron hit och dit. När vi gick in i säsongen 2010 var jag femteforward i Väsby.

– Jag började jobba heltid hos farsan, ett säkerhetsföretag där jag körde lite läkemedel och sånt. Det blev en väckarklocka. ”Shit, det här vill jag inte hålla på med”. Då bestämde jag mig, jag klev liksom in i mig själv, säger Eriksson.

Äntligen lossnade det och han började göra mål igen. Inför säsongen 2011 skrev han på för Åtvidaberg, som just åkt ur allsvenskan.

1,5 år senare, efter att vräkt in 26 mål för Åtvid i Superettan och allsvenskan, skrev Eriksson förra sommaren på för belgiska Gent.

Ett halvår, fyra tränare, två matcher från start, två inhopp och noll mål senare köptes han av MFF.

– Man drabbas som människa. Det jobbigaste var att inte ens få visa vad man kunde, säger Eriksson om den tunga tiden i Gent.

Det hjälpte inte ens att ”muta” en av tränarna, Bob Peeters, med snus.

– Han och jag kom inte alls överens men han var skräckinjagande. Så när han bad mig fixa snus var det inget att tveka om. Men jag fick fyra matcher med b-laget i alla fall, haha.

Hur påverkade tiden i Belgien din syn på att bli utlandsproffs igen?

– Skulle jag få en chans till skulle jag inte tveka en sekund. Jag tror det är tillfälligheter. Gent var i en svår situation som klubb. Nej, tiden där skrämmer mig inte alls. Och nästa gång har jag förhoppningsvis sambon med mig, ler Eriksson, som är nyförlovad med sin Ida.

Leder poängligan

Och nästa gång lär komma om Eriksson fortsätter så här. Han har gjort flest poäng av alla i allsvenskan, 17 (åtta mål, nio assist), för serieledarna MFF.

Daniel Nannskog jämför honom alltså med Francesco Totti.

– Han är en snäll man, Nannskog. Men jag köper det alla dagar i veckan, säger Eriksson med ett skratt.

Lagkompisen Erik Friberg tittar förbi vårt bord.

– Det är bedrövligt. Fotbollskväll har ju tappat det fullständigt, haha. Nej då, ”Mange” är bättre än Totti, säger Friberg.

Och Johannesson och Alfelt vill se honom i landslaget.

– Det skulle jag inte ha något emot. Det är en dröm som ligger där. Det finns ju ett gäng svenska anfallare ute i Europa som har det tufft med speltid. Från allsvenskan är till exempel Tobbe Hysén med och min åsikt är att det är helt rätt. Jag tycker att han är allsvenskans bäste anfallare.

Har du pratat något med Erik Hamrén eller Marcus Allbäck?

– Inget alls faktiskt.

Markus Johannesson menar att din spelartyp saknas i svensk fotboll?

– Den mötande forwarden menar han nog. I allsvenska är det väl jag och Erton Fejzullahu och kanske någon till. I den positionen gäller det att vara bra om man ska ut och härja i de stora ligorna.

Landslaget har Zlatan där...?

– Zlatan har fungerat okej i den rollen om man säger så, ler Eriksson.

Du är mer en framspelare än en målskytt i dag?

– Jag har alltid sett mig som en framspelare.

Men statistiskt har du gjort mycket mer mål än assist de senaste åren?

– Ja, statistiskt ser folk en målskytt. Nu pratar vi mycket om att jag ska komma in mer i boxen, ta några steg upp i banan och inte droppa ner lika mycket.

I dag väntar en av höstens största matcher i allsvenskan – toppmötet MFF–IFK Göteborg.

– Det är roligt nu när det börjar dra ihop sig. Det är ju nästan bara sådana matcher kvar känns det som. Det hade varit fantastiskt att vara sex poäng före Göteborg.

Du hade Mikael Stahre både i AIK (juniorlaget) och Väsby?

– Ja, jag hade honom i tre år. Jag respekterar Stahre högt och tycker om honom både som människa och tränare.

Norling var också i AIK då och nu har du honom i MFF – likheter och skillnader dem emellan?

– De är väldigt lika. Ledarstilen är mycket rak. De påminner om varandra som människor också. De har samma rörelsemönster.