Hotet mot Sverige: Portugals Messi

Publicerad 2015-06-24

Talangen har tystat kritikerna

På en kylväska intill ­gräset sitter ”Messi från Seixal” och ­tindrar med ögonen.

Han har träningsförbud men vägrar att lämna ­planen.

Han är Bernardo Silva – född med ­snoret rinnande ur näsan och en fotboll fäst vid sin vänstra fot.

Bernardo Silva.

10 talanger att hålla koll på i Sydamerikanska mästerskapen

När svenske scouten ­Reine Almqvist studerat Portugal har han sett två spelare som sticker ut. Det är William Carvalhos ­uppenbara urkraft på mittfältet och ­sedan är det spelaren som enligt Almqvist är ”en kopia av Messi”.

Numera vet alla om Bernardo Silvas förmåga efter att 20-åringen tagit sitt ­Monaco till kvartsfinal i Cham­pions League. Men från början var det betydligt ­svårare att se att den tanige lille ­killen från Seixal skulle bli en stor fotbollsspelare.

’Lurade alla’

Som sjuåring kom han till Benficas ­fotbollsskola för att försöka ta en plats i klubben. Efter 13 av 14 dagars provspel hade klubben gjort sina val. Bernardo ­Silva var inte ett av dem.

– Vi trodde inte att vi skulle hitta någon mer men jag kommer ihåg att jag den allra sista dagen blickade ut över planen och såg en liten kille med långt hår som ­lurade alla med den där ­vänsterfoten. Han var med oss från den dagen men var tvungen att anpassa sig. Han var kort och slet hårt för att kompensera för det. Han var tvungen att vara snabbare i tanken än alla ­andra. När han växte upp spelade han mot killar som bokstavligt talat var dubbelt så stora som ­honom. Men han levde sig verkligen in i matcherna. Han firade ­alla mål som om de var hans och han kunde till och med gråta över andras misstag, ­säger ungdomstränaren Helena Costa.

En rädd pojke

Tidigare lagkamrater ­beskriver samtidigt en rädd ­liten pojke på planen. Han ville inte vinna bollar, han gick inte in i några när­kamper och han hoppade inte ens i nickduellerna. Först när Bernardo Silva flyttades upp i juniorlaget under tidigare A-lagsspelaren Pepa lossnade det.

– Han hade enorma problem med det fysiska spelet i ungdomslagen. Men i j­unior- och senior-fotbollen är det annorlunda. Det finns större ytor för tekniska spelare. Därför finns det spelare som utvecklas ­senare. Vissa tar steget när de är 15–16, för andra tar det ­ännu längre tid. Så var det med Rui Costa. Och så var det med Bernardo, säger ­Pepa.

Först den 19 oktober 2013, 19 år gammal, debuterade Bernardo Silva för Benfica. Väl där var ett år allt som krävdes för att Monaco skulle få upp intresset och senare betala 145 miljoner kronor för talangen.

Benficas tålamod lönade sig till slut och när vi nu står bredvid en liten ­gräsplan omringad av staket utanför Uherska Hradiste i ­Tjeckien kan vi konstatera att de fost­rat en väldigt speciell spelare. ”En liten Messi från Seixal”, som förre portugisiske storspelaren Fernando Chalana sammanfattat det.

– Han andas fotboll, han lever för sporten och han älskar att spela. Han är som en gatuspelare. Han har alltid bollen vid fötterna och snoret rinnande ur näsan. Bollen är en del av hans kropp, säger Pepa.

Allra tydligast blev det kanske dagen efter Portugals 1–0-seger mot England i EM-premiären. Samtliga spelare från startelvan hade då ledigt från träningspasset och lämnade planen efter en kort bensträckare samtidigt som deras lagkamrater förberedde sig för smålagsspel. Alla utom Bernardo Silva.

’Vill ha roligt’

– Jag är van vid att spela på ett sätt sedan jag var barn och kommer inte att förändra det. Det spelar ingen roll om det är i en turnering som den här heller bara ett träningspass. Självklart försöker jag vara så fokuserad som möjligt men samtidigt kommer jag spela med ­passion och alltid försöka ha så roligt som möjligt där ute, säger Bernardo Silva själv.

Så där vid sidlinjen satt 20-åringen kvar på en kylväska med tindrande ögon och följde spelet. Beordrad att vila men med den brinnande önskan att bara få ­löpa in igen och spela ännu mer fotboll. Med snoret rinnande ur näsan och bollen klistrad vid sin vänstra fot.

10 talanger att hålla koll på i Sydamerikanska mästerskapen

Källor: Mais­futebol, uefa.com.