”Det är väl krig där?”

Fredrik Jönsson

Rade Prica berättar för Sportbladet om tankarna kring Israel-Palestina-konflikten, de fantastiska israeliska fansen och smeknamnet ”Fritzie”.

Succé efter bara några veckor i Maccabi Tel Aviv.

Nu pratar Rade Prica, 32, om de fantastiska fansen i Israel, smeknamnet ”Fritzie” och tankarna på konflikten mellan Israel och Palestina.

– Det var många som frågade: ”det är väl krig där?”, säger han i en lång intervju med Sportbladet.

helskärm

Efter en proffskarriär i Tyskland, Danmark, England och Norge valde Rade Prica att flytta till Israel och toppklubben Maccabi Tel Aviv.

32-åringen skrev på ett kontrakt för ett och ett halvt år i början av januari.

– De visade intresse redan i somras och Jordi Cruyff är sportchef här. Jag snackade med honom och frågade lite om staden, det gick bra för klubben också. Det blev ett väldigt bra alternativ och jag ångrar inte en sekund att jag tog det, säger Prica till Sportbladet.

– Det är faktiskt den lättaste flytten jag har gjort, killarna har varit kanon och även klubben.

Var det nära att du valde Sverige?

– Nej, det var det aldrig. I somras snackade jag lite med HIF och då ville de ha hem mig, men det var aldrig riktigt aktuellt.

Har en tränare fostrad i Barça

Maccabi Tel Aviv leder ligan och för Pricas del har det blivit sex framträdanden, två från start och fyra som inhoppare. I senaste ligamatchen blev han hjälte med två mål.

– I och med att jag hade haft semester innan jag kom hit så började vi ganska lugnt. I första matchen kom jag in sista 25, sen 30 och sen 35 minuter. Sedan spelade jag i cupen och så har jag spelat från start i de två senaste och fått göra tre mål, spelat fram till två och fått två straffar med mig. Det har gått väldigt bra.

Hur är fotbollen?

– Det är mycket spel längst backen, det är inte så mycket långbollar. De är väldigt tekniska, det är öppen fotboll, kul fotboll. Vi har en spansk tränare som varit i Barcelona (Oscar Garcia), så det finns väl lite inspiration därifrån.

Något som skiljer sig från andra ligor?

– Nej, faktiskt inte. Jag njuter varje ögonblick. Det är sån sjuk skillnad mot Norge.

– Där måste man ha långkalsonger, byxor, tröja, t-shirt, en tröja till och en regnjacka över det när du går ut. Jag sa det till min fru att jag bara haft på mig långärmad tröja vid fem träningar under de här sju-åtta veckorna jag har varit här. Det är största skillnaden.

Tänkte du något kring konflikten mellan Israel och Palestina innan du skrev på för Maccabi?

– Det är klart man gjorde det, speciellt familjen. Man vill inte ta dem till någon plats som är farlig. Men man fick ganska snabbt indikationer på att det är inte farligt att vara här. Jag har inte märkt av någonting här.

– De erbjöd att jag skulle få flyga ner och kolla läget innan jag bestämde mig. Jag läste mycket på internet och det var väl den grejen med bussen i november, det är det som har hänt på senaste. Många vänner frågade: ”det är väl krig där?”. Men man måste vara här för att förstå att det inte är så.

Hur funkar det med språket?

– Tränaren snackar spanska och så är det en som översätter på hebreiska och så är det en som översätter på engelska för mig, haha. Det är väl en liten skillnad där. Men många snackar bra engelska, även ute på stan. Du klarar dig väldigt bra med skolengelskan.

”Körde in i röven på mig”

Har det uppstått några konstiga situationer?

– Nej, inget här.

Men tidigare i karriären?

– Första gången jag fick min bil i England körde jag och krockade, haha. Det har aldrig kommit fram.

Vad hände?

– Jag fick en hyrbil att börja med, en BMW. Då kom jag och körde med familjen i en rondell, det är så jävla äckligt att komma in i en rondell med vänstertrafik. Jag bromsade in och då var det någon jävel som körde in i röven på mig, haha.

– Då tänkte jag: ”vad ska jag göra nu? Det är ett nytt land, vad gör jag nu?” Jag körde sakta så han skulle följa med mig till bensinmacken bredvid, men han bara drog vidare. Kofångaren var förstörd. Jag fick lämna in bilen och få den fixad. Det var inte så kul, man vet ju inte vad som skulle hända.

Du hade det rätt jobbigt i Sunderland överlag?

– Man växer ju som person och jag hade en rätt så tuff tid där. Nu är det inte mycket som kan knäcka en, jag hade min tuffa tid där. Men jag tog mig igenom det. Där fick jag spela sex matcher, det är ingen lycklig historia. I de andra klubbarna jag har varit i har det gått bra.

Ja, du har en tendens att hitta målet. Du blev ju hjälte med två mål mot Beni Yehuda. Har du gjort dig ett namn där nu?

– Man märker att folk kommer fram och gratulerar en, på köpcentrum eller restauranger. Efter matcherna åker vi tillbaka till träningsläggningen och då står flera hundra fans och väntar på oss och sjunger.

– De är helt underbara. Förra helgens derby när vi mötte Hapoel, det var årets match, den är extremt viktigt. Det finns inga som är mer glada än fansen när vi lyckas vinna med 4-0.

Fansen låter väldigt hängivna...?

– Två träningar innan derbyt, när min bror var på besök, satt vi utanför omklädningsrummet runt 45 minuter före träningen. När vi sitter där och snackar ser vi ett gäng på andra sidan planen, komma gående emot oss. Det är kanske 150 stycken och de sjunger, slänger smällare och går mot omklädningsrummet.

– De sjunger och är väl där en halvtimme, går på träningen och dagen efter kom de in på planen flera hundra stycken när vi tränade. De skulle krama om oss och önska oss lycka till, så det är ju lite skillnad.

”Kan vi säga Fritzie?”

Zlatan har blivit en marionettdocka i Frankrike och spelare får smeknamn runt om i världen. Jörgen Pettersson kallades exempelvis för ”Der Schweden Bomber” under sina år i Tyskland.

Har du fått något smeknamn?

– ”Fritzie”, haha. Det är bland lagkamraterna.

I stället för Prica kör de alltså ”Fritzie”. Varför?

– Jag vet inte faktiskt. De frågade mig: ”kan vi säga Fritzie? Ja, de kan ni göra”. De har lite svårt att säga Prica, de säger ”Fritza”.

– Det finns en israelisk film där någon heter ”Fritzie” och så frågade de om de kunde kalla mig det, haha. Man kan ju inte riktigt hjälpa till, man har inte så bra koll på hebreiska.

Sportbladet intervjuar kända och okända svenska fotbollsproffs i Europa.

Vem vill du läsa om härnäst? Mejla Fredrik Jönsson & Patrik Sjögren