Det behöver PSG göra för att bryta CL-förbannelsen
Publicerad 2023-03-09
Årligt storsatsande Paris Saint-Germain har åkt ur Champions League i åttondelsfinal – igen.
Och ja – de lär fortsätta storsatsa för det även nästa säsong.
Makoto Asahara går igenom lagdel för lagdel – inför nästa säsong – i PSG.
Då var vi här igen.
Om det så är på grund av en kollektiv kollaps ur tomma intet eller på grund av marginaler på fel sida. Om det så är när vårblommorna knappt slagit ut eller när sommartiden närmar sig. På ett eller annat sätt och förr eller senare så tar Paris Saint-Germains jakt på Champions League-pokalen alltid slut.
2023 blev det en andra raka åttondelsfinalssorti för det påkostade och stjärnfyllda Parisprojektet – denna gång mot tyska jätten Bayern München.
Så vad är det som egentligen saknas för att PSG ska ta det sista klivet mot trofén de saknar? Vad är det för detaljer i detta Qatarfinansierade monsterbygge som fortfarande behöver åtgärdas?
Vi går igenom lagdel för lagdel.
Målvakt
Gianluigi Donnarumma har blivit det självklara förstavalet i Paris sedan Christophe Galtier klev in på tränarposten. Något som gjorde att en speltidslös Keylor Navas flyttade till Nottingham i vintras. Med Sergio Rico som erfaren och pålitlig backup så finns det ingen anledning att ändra något här. Eller?
Faktum kvarstår trots allt att Donnarumma inte nått sina skyhöga Milannivåer sedan flytten till Frankrike och stundtals varit en del ifrågasatt – kanske framförallt i Champions League-spelet och i synnerhet för hans svajiga spel med fötterna.
Försvar
PSG har redan gjort klart med en världsklassvärvning till denna position. Trots allt så är det så gott som klart och bekräftat att Milan Skriniar lämnar Inter på fri transfer för att flytta till Parc des Princes i sommar. En försvarare som PSG haft på sin önskelista länge och som blir ett perfekt tillskott till försvarsuppsättningen. Framförallt om PSG fortsätter med en trebackslinje även nästa säsong, då Skriniar är väldigt bekväm och van till höger i just en trebacks. Lägg därtill att Sergio Ramos uppges vara intresserad av att förlänga sitt utgående kontrakt. Ramos må vara 36 år gammal och på nedåtgående, men det råder ingen tvekan om att han varit otroligt viktig för PSG denna säsong (nu när han faktiskt fått vara skadefri). Mot Bayern München under onsdagen var han en av få stjärnor i bortalaget som faktiskt nådde upp i någon form av nivå. Framförallt är det också en ledargestalt som vet EXAKT hur man vinner CL-bucklor. Komplettera Skriniar/Ramos med den briljante trotjänaren Marquinhos så har man en titelkompatibel försvarsuppsättning.
Wingbackpositionerna då? Nuno Mendes är otroligt lovande och otroligt bra, och borde vara självklar som lagets vänsterspringare både på kortare och längre sikt. På andra kanten skulle många tidigare sagt detsamma om Achraf Hakimi.
Det är anmärkningsvärt, för att uttrycka det milt, att den våldtäktsmisstänkte marockanen faktiskt spelade onsdagens match som om ingenting hade hänt. Och förutsatt att misstankarna och åtalet mot honom inte renderar i en fällande dom så lär PSG fortsätta förlita sig på honom som en bärande wingbackspjäs. Åtminstone om man ska utgå från hur de agerat i frågan hittills.
Mittfält
Marco Verratti har varit en konstant i över ett decennium och lär fortsätta vara det ett bra tag till. Men runt omkring honom har de centrala mittfältsalternativen gått i ett konstant omlopp. Tidigare flitigt använda mittfältsalternativ som Leandro Paredes och Idrissa Gana Gueye ut. In med allt från Vitinha och Renato Sanches till Fabian Ruiz och Carlos Soler. Ja, innermittfältare saknades inte på inköpslistan i somras i alla fall. Och visst har vissa varit mer lyckade än andra. Vitinha har varit den i särklass mest lyckade av alla Luis Campos-framletade mittfältsrekryteringar, medan de två sistnämnda spanjorerna har haft det desto svårare att sätta sina avtryck.
Men med facit i hand så är frågan: Har PSG verkligen blivit så mycket bättre på den centrala delen av planen efter alla sommarnyförvärv?
Det går absolut att argumentera för att de inte har blivit det. Samtidigt går det att argumentera för att spelarna som värvats in är invärvade på lång sikt snarare än kort.
Och så finns det ju dessutom några väldigt spännande ungdomar som är med och konkurrerar om speltiden.
Om det är något som Christophe Galtier lyckats med under sin tid i Paris så är det att släppa fram några riktigt intressanta tonåringar. 16-åriga underbarnet Warren Zaire-Emery ingår onekligen i den kategorin.
Även om mittfältspositionen totalt sett inte känts perfekt denna säsong (framförallt inte i detta Champions League-spel) så finns med andra ord ingen anledning att börja panikvärva igen och kasta om allt ännu en gång. Låt Vitinha och Verratti jobba vidare på sitt samarbete. Låt Renato Sanches, Fabian och Soler få tiden att faktiskt spela in sig i PSG-planerna på allvar. Låt Warren Zaire-Emery fortsätta få speltid och möjlighet till utveckling. Våga tänk på längre sikt snarare än att riva upp allt, igen. Det går inte alltid snabbare i fast track-kön till incheckningen, trots allt. Vilket är en andemening vi kommer återkomma till i denna genomgång.
Anfall
Här blir det intressant. Otroligt intressant.
För det finns ju så många frågetecken som behöver rätas ut här. Så många olika parametrar att ta hänsyn till som kan förändra hur PSG tar sig an sommaren när det gäller offensiva förstärkningar.
Oavsett vad kan vi i alla fall konstatera en sak – minst en ytterligare offensiv stjärna till behövs. För bredden här och nu är för tunn. Framförallt efter att den kortsiktiga Hakim Ziyech-lösningen man jobbade för i vintras kraschade vid deadline. Hugo Ekitike, de tilltänkta backupen offensivt, har inte allt imponerat på de chanser han fått, till exempel.
Intresset för Milans portugisiske stjärna Rafael Leao är högst rimligt, då det är en spelare som verkligen hade kunnat göra skillnad. Likaså givetvis Napolis glödheta anfallsduo Victor Osimhen och Khvicha Kvaratskhelia. Sannolikt skulle det dock kräva att någon av den stora stjärntrion lämnar för att man ska kunna genomföra en sådan högprofilerad anfallsvärvning. Med det kommer vi till just den där stjärntrion, som får sina egna mellanrubriker här. Detta då deras framtid är direkt sammankopplad med PSG:s sommarplaner:
Den argentinske megastjärnan kändes egentligen som den perfekta fri transfer-värvningen för att lyckas ta PSG hela vägen, när han dök upp från Barcelona sommaren 2021. Den var åtminstone en värvning som helt passade PSG:s filosofi de senaste tio åren – för han är ju ändå en av världens bästa och kändaste fotbollsspelare genom tiderna. Och även om Messivärvningen bevisligen inte räckt för att bryta CL-förbannelsen så är det svårt att kasta argentinaren under bussen för debaklet. Han har trots allt, totalt sett, varit strålande även i PSG-tröjan. Och PSG vill i alla fall behålla honom även nästa säsong. Frågan är dock om Messi själv vill det, vilket kommer vara det enskilt viktigaste för att avgöra hans framtid. Detta då hans kontrakt trots allt går ut i sommar.
Det är dock inte otänkbart att han stannar. Trots allt så verkar argentinaren trivas ganska bra i den franska huvudstaden.
Den stjärna som känns allra minst sannolik lämnar redan nu i sommar, med tanke på vad han skulle kosta att köpa loss. Med det sagt också den stjärna som PSG allra mest vill behålla, vilket de visade med all tydlighet när de övertalade honom (via alla möjliga metoder) att i sista sekund förlänga sitt kontrakt med klubben förra sommaren. Med det sagt så var det ingen lång kontraktsförlängning. Ryktena om Real Madrid, Mbappés framtida drömdestination, lever fortfarande i allra högsta grad. Och allt har egentligen att göra med hur mycket tålamod Mbappé själv har med att försöka vinna sin första Champions League-titel i sin hemstad. Det har inte varit friktionsfritt direkt under denna säsong. Att han uppgivet konstaterade att detta var PSG:s maxnivå efter respasset mot Bayern går att tolka på många olika sätt.
Men det ska till något oerhört sensationellt för att det inte ska vara Mbappé som leder PSG-offensiven även i nästa säsongs CL-jakt. Det mesta här och nu tyder väl egentligen på att det är både Messi och Mbappé. Men hur blir det med den tredje musketören?
Åsikten att det skulle vara en ”blessing in disguise” för PSG att Neymar missar resten av säsongen på grund av skada? Ja, den är verkligen helt och hållet befängd, även om den faktiskt har yttrats. För vi pratar trots allt om en offensiv stjärna som varit en av Parisklubbens bästa, viktigaste och mest sevärda spelare sedan han blev världens genom tiderna dyraste i samband med flytten från Barcelona 2017.
Med det sagt finns det fortfarande rim och reson bakom PSG:s vilja att försöka casha in på spelaren i sommar.
Även om Neymar själv inte är intresserad av att flytta och har ett kontrakt till 2027 så är han en spelare med en rejäl skadehistorik som passerat 30-strecket. En spelare som här och nu ändå fortfarande går att få in pengar för om man får honom såld. En spelare vars flytt om inte annat skulle underlätta de hierarkiska utmaningar som funnits i den stjärnfyllda PSG-truppen. För det har trots allt skrivits fler rader om Neymar och Mbappés ansträngda relation än om det sportsliga det senaste året.
Om det är något PSG inte behöver så är det anledningar att likställas med en dokusåpa.
Om man får rätt bud och faktiskt kan värva en högkvalitativ ersättare (till exempel Rafael Leao) så hade det inte varit en dum rockad att göra. Om inte annat för truppfriden.
Även om Neymar fortfarande är en fantastisk fotbollsspelare i sina bästa stunder.
Tränare
Efter Thomas Tuchel fick sparken (ett beslut som verkligen går att diskutera i efterhand) så tog Mauricio Pochettino över tränarrodret. Och när Pochettino CL-misslyckades, två gånger om, när det gällde som allra mest så fick även han lämna sin post i somras. In – fransmannen Christophe Galtier tillsammans med talangfyndaren Luis Campos vid sportchefsrodret. En total u-sväng från det som var tidigare.
Efter att även Galtiers PSG åkt på respass lite för tidigt i CL så känns det som att PSG är redo att u-svänga igen. Kanske hela vägen tillbaka till Thomas Tuchel, som är tillgänglig och ryktas vara aktuell för en PSG-comeback.
PSG-bossen Nasser Al-Khelaifi uppges till och med redan vara inställd på att göra sig av med Galtier för börja om på ny kula ännu en gång.
Jag säger inte att Galtier nödvändigtvis är rätt man för att ta PSG hela vägen. Men om något behöver PSG-ledningen börja visa någon form av tålamod även i tränarfrågan. Att blicka längre än en-två säsonger framåt utan faktiskt bygga en bas och ett fundament. Även om så klart tränarsituationer och planerade projekt kan bli ohållbara oavsett hur mycket framtidstänk man initialt har.
Och det gäller inte bara tränarfrågan utan även klubbens rekryteringsfilosofi – som onekligen varit spretig, frikostig och rörig.
Förutom själva CL-bucklan så är trots allt långsiktighetstänk, tålamod och stringens det som saknats allra mest på Parc des Princes det senaste decenniet.
Så kan PSG ställa upp 2023/2024:
Gianluigi Donnarumma
Milan Skriniar, Sergio Ramos, Marquinhos
Achraf Hakimi, Vitinha, Marco Verratti, Nuno Mendes
Lionel Messi, Kylian Mbappé, Rafael Leao