Musovic: ”Karriären var ett skämt”
Publicerad 2017-09-16
Hon är uttagen som en framtidsmålvakt i Blågult.
Men Zecira Musovic betonar betydelsen av sin bakgrund – med föräldrar som flydde från krig och en släkt som slutat se hennes fotboll som ett skämt.
– Vill vi något så kämpar vi för det, säger 21-åringen.
Zecira Musovic har varit ett framtidsnamn på målvaktsidan under några år, men är just nu tränarens andraval i Rosengård bakom målvakten Erin McLeod.
Att Peter Gerhardsson ändå valde att ta ut 21-åringen till den inledande VM-kvalsamlingen betyder mycket för Musovic.
– Det var väldigt förvånande och något jag inte alls förväntade mig. Jag fick förklaringen att jag är ett framtidsnamn och att jag har väldigt bra konkurrens hemma i klubblaget. Jag är väldigt tacksam att man faktiskt ser den konkurrensen och förstår att man kan ha en väldigt bra träningsmiljö och att man faktiskt kan vara bra ändå trots utebliven speltid, säger hon.
Just under tuffa tider i karriären kan Musovic dra nytta av sin bakgrund menar hon. Hennes föräldrar flydde från kriget i forna Jugoslavien, och serbiska Prijepolje nära den bosniska gränsen, med Zeciras tre äldre syskon och hon föddes själv i Falun 1996 innan flyttlasset senare gick ner till Helsingborg.
”Varit tacksamma för det lilla”
– De har alltid fått vara tacksamma för de lilla de har fått under vägen och den kulturen har vi haft hemma i familjen. Man är tacksam för det man får och man ska kämpa för det man vill ha, säger Musovic och fortsätter:
– Jag brinner så otroligt mycket för det jag vill och det tror jag absolut har hjälpt mig i tuffa tider i karriären till exempel nu med utebliven speltid i klubblaget. Jag vet vad jag vill och vet vad mina slutgiltiga mål är och då är det här bara en del av den vägen.
Zecira Musovic berättar att familjen alltid stöttat, men också att släkten inte alltid förstått hennes val på en fotbollssatsning.
– I början av min karriär var fotbollen mer eller mindre ett skämt. På semestern tyckte jag att det var skitkul att spela boll med killkusinerna och vek mig inte. Det var inte så konstigt att jag spelade med dem, men det konstiga var att jag hade så höga mål. Jag fick frågor som ”När ska du sluta med det? När börjar det riktiga?”. Jag försökte förklara att det här var det riktiga för mig, men ingen fattade, säger Musovic.
”Från ett skämt till något att följa”
Men när framgångarna kom, då växte även intresset hos släkten på Balkan.
– Det är väldigt spännande att se utvecklingen hur min släkt har börjat följa mig. Från att fotbollen egentligen är ett skämt till att de börjat sitta och googla olika streaming-sidor där man kan följa matcherna. Förra sommaren, när jag var nere i Bosnien, var det en stor bosnisk tidning som ville göra en intervju och det blev jättemycket uppmärksamhet kring det. Plötsligt är det något man följer i stället för något man skämtar om.
Vid sidan om fotbollen pluggar Musovic ekonomi på universitetet. Förutom att hon tycker att utbildning är viktigt är det också viktigt för hennes fotboll att ha något vid sidan om, berättar hon.
– Just utbildningen har gjort att fotbollen har blivit det lilla extra i vardagen. Först har man några tråkiga timmar i skolan, och sen ska man till det roliga, fotbollen.
Är det så tråkigt?
– Ja, många timmar är riktigt tråkiga, det ska jag inte ljuga om. Men jag tror inte att det passar mig att ha huvudet fäst vid fotboll hela tiden. Jag vill inte att det ska bli för mycket av det goda utan hålla det på en nivå som gör att jag uppskattar det. Hade jag inte pluggat hade jag gjort något annat som fyller upp. Vi får se vad jag hittar på när jag är klar.