Ensam kvinna bland elva män

Den skeva verkligheten i damallsvenskan är återställd.

Återigen är Elisabet Gunnarsdottír ensam kvinnlig huvudtränare i landets högsta fotbollsserie.

– Det är tråkigt att kvinnorna inte stannar, säger Kristianstadstränaren.

Elisabet Gunnarsdottír ställer upp sig för den klassiska tränarbilden på damallsvenskans upptaktsträff på Palladium i centrala Malmö. Återigen – precis som säsongerna 2010–2014 – är Kristianstadstränaren ensam kvinna bland de tolv huvudtränarna i landets högsta fotbollsserie.

– Jag vet inte vad jag ska säga egentligen, men det är ju ingen ovanlig situation för mig, säger Elisabet Gunnarsdottír.

"Samma svar hela tiden"

Förra året hade isländskan sällskap av Yvonne Ekroth i Djurgården och säsongen innan dess av Maria Bergkvist i Umeå.

– En del kvinnor kommer in, men de brukar tyvärr bara stanna i ett år. När man pratar med dem får man lite samma svar hela tiden: att det är oerhört mycket jobb runt det sportsliga som behöver göras. Det är inte normala arbetstider utan det är mycket kvällar och helger, och har man familj och barn brukar det vara svårt att få ihop det, säger 40-åringen.

TT: Hur ser du på det?

– Jag kan inte riktigt begripa det. Jag är ju här för nionde året i rad. Jag känner inte av det problemet. Jag jobbar mycket men jag gillar det också.

Landslagschefen Marika Domanski Lyfors, förbundskapten för landslaget 1996–2005, pekar på att arbetsmöjligheterna är få.

– Det är ju stenhård konkurrens om de arbetstillfällen som finns på damsidan och sedan är väl kanske inte bredden så stor. Men just nu tittar vi på att gå in med någon form av satsning tillsammans med Uefa, säger Domanski Lyfors.

"Herrsidan måste öppna upp"

helskärm

Linda Wijkström, generalsekreterare för elitklubbarnas förening Elitfotboll Dam (EFD), menar dock att perspektivet måste breddas.

– För att attrahera fler och få fler kvinnor att satsa på tränaryrket behöver även herrsidan öppna upp för fler kvinnliga huvudtränare. Annars blir det ju inte intressant. Varför ska någon lägga ner tid och resurser om det inte finns jobb? säger Wijkström.

Elisabet Gunnarsdottír håller med, men menar att kvinnor även måste visa framfötterna.

– Vi kan inte bara sitta och vänta på att ett herrlag ska komma och erbjuda ett bra jobb. Jag har fått erbjudanden från herrklubbar under min tid i Kristianstad och även när jag bodde på Island, säger Gunnarsdottír.

Söka in till högsta utbildningen

Förbundet har i många år haft en satsning – 24 karat – som främst riktar sig mot kvinnliga spelare som har slutat. Projektet handlar inte enbart om att få kvinnor att bli tränare.

– Det kan röra sig om att arbeta som spelarutbildare eller sjukgymnaster. Vi hoppas att vi kan intensifiera det projektet ännu mer. Det går ju ut på att försöka slussa in spelarna i jobb i föreningar, distrikt eller landslag, och samtidigt se till att de väljer utbildningar på vägen, säger Marika Domanski Lyfors.

Elisabet Gunnarsdottír har avancerad tränarutbildning på meritlistan, men ska till hösten söka in till Svenska fotbollförbundets högsta utbildning Uefa Pro.

– Jag hade gått den utbildningen för längesedan om det hade funnits ekonomi för det i klubben, säger Kristianstadstränaren.