Näslunds sambo i tårar i klassrummet
Publicerad 2022-02-17
STOCKHOLM/ZHANGJIAKOU. Det var starka känslor på hemmaplan när Sandra Näslund tog OS-guld.
Sambo Hanna brast ut i tårar i ett klassrum och farmor Britta höll nervositeten inom sig.
– Jag vet inte vad jag ska säga, säger Hanna Persson.
– Invärtes är man ju nervös. Men man får inte göra ut sig hur som helst, säger Britta Näslund.
När Sandra Näslund tog OS-guld i skicross var sambon Hanna Persson i tårar.
Läraren firade i klassrummet tillsammans med en hel skolklass och grät när hon intervjuades i Kanal 5.
– Jag vet inte vad jag ska säga... Jag vet hur mycket hon har kämpat och vill det här. Det är stort, säger Hanna Persson.
”Det är inte alltid kul”
Persson vågade inte titta på finalåket och satt och höll för ögonen. Hon säger att det var envisheten som tog Näslund till guld.
– Det är mer än ett heltidsjobb, det hon gör. Det är många timmar som ska göras för att hon ska ta sig dit hon är. Det är inte alltid kul, det är både med- och motgångar.
Sandra Näslunds farmor Britta Näslund följde dramat tillsammans med familjen.
– Vi har följt med hela tiden. Vi var uppe i natt och såg någon film till tolv och sedan såg vi kvalet. Vi har det bra. Nu har hon vunnit, äntligen. Det var det vi ville, säger hon till Sportbladet.
Hur är stämningen?
– Det är ganska lugnt. Det var lite nerver tror jag. Man ser att de som sitter närmast har lite problem just nu. Det kommer lite tårar tror jag... Men det är väl så det ska vara?
Britta Näslund försökte hålla sig lugn under finalen.
– Invärtes är man ju nervös. Men man får inte göra ut sig hur som helst.
Sandra Näslund: ”Glad och tacksam”
Det blir ett firande med barnbarnet efter säsongen.
– När säsongen är slut och hon kan slappna av är det klart att vi ska ha ett jippo. Det ska vi, det brukar vi alltid ha på våren och sommaren.
– Jag kan börja planera för det nu.
Sandra Näslund var glad över stödet på hemmaplan.
– Det betyder väldigt mycket, otroligt mycket. Och familjen hemma också. Hanna framför allt. Jag är så glad och tacksam, säger Näslund.
Vem ska du ringa nu?
– Hanna och sedan pappa.
Vad ska du säga?
– Jag vet inte riktigt. Det får jag se.