Kritik mot nya upphandlingskrav

Politik. Regeringens nya krav vid offentlig upphandling missgynnar såväl småföretag som svenska företag i förhållande till utländska, anser Moderaterna.

Lagrådet kritiserar de nya reglerna för att vara svåröverskådliga och otympliga.

Offentliga upphandlingar handlar om stora pengar. Varje år köper stat, kommuner och landsting varor och tjänster för cirka 600 miljarder kronor genom offentlig upphandling.

Enligt Moderaterna innebär de nya kraven - att myndigheter ska ställa krav motsvarande kollektivavtal när det gäller lön, semester, arbetstider, försäkringar och tjänstepension - att små företag missgynnas.

Lägger sig i

– Kollektivavtal är mycket vanliga i stora företag, och det är mycket vanligt att små företag inte har det. Det finns inget som säger att de inte har rimliga villkor. Det här syftar i praktiken till att utesluta helt seriösa företag som av olika skäl inte använder kollektivavtal, säger Moderaternas ekonomiskpolitiske talesperson Ulf Kristersson till TT.

– Det gör vi inte på några andra områden. Då skulle vi ju förbjuda företag att inte ha kollektivavtal. Det här är diskriminerande mot företag som väljer en annan, helt laglig, lösning än just kollektivavtal. Jag har väldigt svårt att förstå varför det offentliga ska gå in och lägga sig i hur företag och parter valt att organisera förhandlingsfrågorna.

Tuff kritik

Han anser också att förslaget missgynnar svenska företag i förhållande till utländska, som inte behöver leva upp till lika omfattande krav.

Ulf Kristersson hänvisar också till Lagrådets hårda kritik. Den gäller framför allt implementeringen av EU-direktiven på områden som inte berör just frågan om kollektivavtal. Lagrådet konstaterar att "det finns bestämmelser som är rätt och slätt obegripliga".

Men även regeringens eget förslag om kollektivavtal får kritik för att vara "svåröverskådlig och otymplig".

TT