Bli kompis med en tumlare

Uppdaterad 2017-07-25 | Publicerad 2003-09-08

I danska Fjord-Bælt kan du hälsa på Östersjöns minsta val

Att komma nära Östersjöns skygga tumlare är inte lätt.

Men på danska Fyn bor Eigil och Freja, världens enda två tumlare som lever i fångenskap.

Här kan du för en dag få träna Östersjöns gulligaste djur. Eller bara titta på dem och deras sälkompisar.

Tumlarna Eigil och Freja uppträder varje dag. Gwenyth Shepard från Kanada tränar dem.  De är nervösa djur, inte lika publikfriande som flasknosdelfiner.

Att vara tumlar-tränare för en dag är inget billigt semesternöje, men en möjlighet att få en barndomsdröm uppfylld.

Jag sitter på knä tillsammans med Gwenyth Shepard, kanadensiskan som har hand om tumlarna här på Fjord-Baelt.

En liten lågtonig visselpipa tillsammans med svepande rörelser är hennes enda hjälpmedel. Eigil får en liten sillbit av mig, och jag tycker jag kan skönja tacksamhet i blicken. Efter maten tillåts jag klappa hans vita buk.

Fjord-Baelt ligger några längre simtag från Stora Bält-bron på danska ön Fyn. Här, i den lilla byn Kerteminde delar två tumlare vatten med fyra sälar. Ett litet staket skiljer sälarna från tumlarna, och det är ingen tvekan om att sälarna är de mest kaxiga.

– Tumlarna går sällan nära stängslet när sälarna är där, berättar Gwenyth Shepard. De är nervösa och skygga djur, inte alls samma publikfriare som flasknosdelfinen.

Tumlaren, som fått sitt namn efter sitt sätt att simma är egentligen en val, om än en liten sådan.

Den är också den enda val som regelbundet finns i våra svenska vatten. I Östersjön är tumlaren hotad, färre än 1 000 djur finns kvar i dag.

Tumlaren är betydligt mindre än en delfin och har heller ingen ”näbb”. Fjord-Baelt är den enda plats i världen som har dem i fångenskap, tumlarna fångades av misstag 1997 av en fiskare. Forskningen som bedrivs här kan vara avgörande för tumlarens överlevnad.

Får inte bada

På den för mig givna frågan om jag får bada med Eigil och Freja blir det blankt nej.

– De blir rädda och du skulle i alla fall inte komma nära dem, förklarar Gwenyth Shepard. En gång tillät vi en fotograf ner i vattnet, efter tre timmar gav han upp utan en enda bild.

Tränarsysslan börjar i ett litet hus med skinande blanka diskbänkar.

Hygienen är viktig eftersom tumlarna inte är vana vid vår bakterieflora. Jag börjar filea småsill, inga ben, inälvor eller huvuden tillåts. På en tavla noteras Eigils och Frejas dagliga matintag. Portionerna anpassas dagligen så rätt mängd fisk ges. Från diskbänken är det panoramautsikt över bassängen, som rymmer fyra miljoner liter vatten.

Bra med plats

– Se hur de simmar, säger Gwenyth Shepard.

– Hade de varit uttråkade hade de simmat samma varv hela tiden. Den här bassängen är stor nog för åtta flasknosdelfiner, så visst har Eigil och Freja bra med plats.

Eigil klyver ytan med sin ryggfena och lägger sig på rygg och betraktar mig innan han försvinner ner. Freja är pigg på att lära sig konster, men Eigil verkar tycka det är roligare att bara leka.

Det tar tid för en novis som jag att bli accepterad. Så här sitter jag och luktar fisk i varv efter varv, tills Eigil nonchalant reser huvudet över vattnet och sväljer en sill.

Guide: Fjord-Bælt

Anders Blank (resa@aftonbladet.se)

Följ ämnen i artikeln