Tre månader på stranden

Agneta Elmegård

Familjen Bandell/Caesar tog långledigt och åkte till Thailand

Känns två veckor för kort att vara i Thailand? Då kanske tre månader är mer lockande.

Ulf Bandell tog ut sin föräldraledighet? på Koh Lanta i Thailand och bytte ut svenskt regnrusk mot röda solnedgångar, vågskvalp och beachvolleyboll.

Tänk att varje eftermiddag kunna sitta och titta på solnedgången i en solstol. Inte behöva tänka på vilka kläder man ska ha på sig. Lira lite beachvolley med kompisarna utan att bry sig om en massa måsten.

Så har Ulf Bandell valt att ha det på sin pappalediga tid med Lukas, 2 år.

Hela familjen har tagit in på en tre månader lång vistelse på Ocean View Resort på Koh Lanta i Södra Thailand.

- Vi var här förra året och hälsade på en god vän som startat en svensk skola och då kom tankarna på att försöka vara här en lite längre tid, säger Ulf.

Han har tre dagar lång skäggstubb, urtvättade badshorts och är brun som en pepparkaka när vi träffar honom

bredvid poolen. Han kommer från den beachvolleymatchen som han inte gärna missar?. Lukas sitter i vagnen. Han har festat på en glass och verkar glad som en lärka.

Susanne Caesar, Lukas mamma, tar ett brejk i sina studier till mäklare och ansluter på en spontan fika.

De har lämnat villan i Enebyberg för en bungalow modell större, hundra meter från havet.

- Vi ser det här som ett äventyr, säger Susanne. Vi är egentligen inte så planerande och praktiska som personer, vi tar mer dagen som den kommer. För andra kanske en sådan här vistelse är ett nytt steg i livet, men för oss är det bara ett sätt att leva, berättar Susanne som är studieledig från sitt jobb som flygvärdinna.

Ulf är pilot, så man kan ana en viss resvana i familjen.

Poolen börjar fyllas med lekande barn och föräldrar morsar bekant på varandra. Det är som vilket svenskt radhusområde som helst, skillnaden är att sandlådan är kilometerstor, lövträden är utbytt mot palmer och medeltemperaturen är 26

grader året runt i stället för Sveriges knappa 5 grad?er.

- Jag ville inte bara låta den här möjligheten försvinna och jag är glad att vi har ett yrke där vi har möjlighet att ta ledigt. Det är ingen som tackar en för att man sliter ihjäl sig. Under en sådan här vistelse väcks många existentiella frågor, säger Ulf och berättar att nästa år är samma bungalow bokad igen för ännu en långvistelse.

Ulf och Susannes två flickor, Alisa, 11, och Julia, 9, går i Lilla svenska skolan, en kilometerlång strandpromenad från bungalowen.

Varje dag klockan 8.00 ringlar en liten, ung svenskkoloni längs vattenbrynet till skolan. Föräldrarna turas om att följa barnen dit.

Hem åker Alisa och Julia själva med en tuk-tuk?.

- Det var att det fanns en svensk skola som avgjorde att det blev just Koh Lanta. Att flickorna kunde gå i skola under tiden vi är här var direkt avgörande. Hade den legat i Malaysia eller Vietnam hade vi förmodligen valt att lägga föräldraledigheten där, säger Ulf.

- Det som är bra med Thailand är att man kan leva som vanligt här. Allting fungerar, man kan till och med studera på universitetet, berättar Susanne med ett leende och pekar ut mot huvudgatan, bort mot svenskägda Lanta Learning Center.

Dagarna för Susanne varvas med yoga, kvalitetstid med barnen, studier och umgänge med andra svenskar samt ett och annat besök på thaimassage eller spaställe.

Ulfs enda fasta tid att passa är den obligatoriska? beachvolleymatchen strax utanför Lilla skolan klockan 9.15 varje morgon, varvat med Julias thaiboxningsträning två gånger i veckan.

- Jag märker att jag går ner i ett helt annat tempo här. Varje sak blir ett stort projekt. Ska jag byta ett klädesplagg till tjejerna eller handla medicin inne i stan, ja då blir det ett heldagsprojekt, säger Ulf och skrattar.

Familjen äter de flesta måltiderna på hotellets restaurang med utsikt över stranden och notan betalas en gång i månaden.

- Man skulle säkert kunna få ner kostnaderna ännu mer om man lagade maten själv, man kan tycka att vi kanske saknar möjligheten till ett eget pentry eller liknande, men vi har valt att lägga pengarna på det här sättet, säger Ulf.

Temperaturen har blivit ganska behaglig. Det är eftermiddag och det har blivit dags för Ulf att åka med Julia till thaiboxningsträningen. Flickorna tar egen tuk-tuk hem.

- Det får de göra eftersom de inte behöver korsa vägen.? Det blir stor frihet under ansvar här. Det är den enda stränga regeln vi har här. Att absolut inte gå över vägen själva, förklarar Ulf.

Efter träningen samlas familjen i bungalowen. En dag i familjen Bandell-Caesar börjar lida mot sitt slut.

Det vankas kvällsmat och sedan en drink med några bekanta på en restaurang längre bort. Solen börjar trilla ner i vattnet.

- Jag vet inte hur många kort jag tagit på solnedgången här. Ingen är den andra lik, säger Ulf och ser ut som om han helst av allt skulle vilja riva flygbiljetten hem.