Morgan Johansson, styr upp Ekobrottsmyndigheten
I den redan besvärande långa kön av kritiker mot Ekobrottsmyndigheten ställde sig Riksrevisionen i går.
Justitieminister Morgan Johansson, dags att styra upp.
Den organiserade kriminaliteten blir alltmer sofistikerad och har börjat intressera sig för ekonomisk brottslighet, där det finns stora pengar att hämta och påföljderna är beskedliga jämfört med exempelvis det livstidsstraff som ligger i potten för den som mördar en konkurrent.
Det är mot den bakgrunden som den sågning av Ekobrottsmyndigheten som Riksrevisionen publicerade i går ska ses.
Riksrevisionen, vars uppdrag är att granska hur staten sköter sin verksamhet, konstaterar på 67 deppiga sidor att myndigheten är hopplöst ineffektiv.
Här arbetar förvisso duktiga åklagare och utredare, men de tycks inte ha det lätt.
Ett av de stora problemen är att den strategiska styrning som ledningen beslutat om inte får genomslag på golvet.
Det innebär att grov, systemhotande brottslighet konkurrerar om samma resurser som anmälningar som rör småföretagare som har slarvat med bokföringen.
De högsta cheferna har inte heller lyckats organisera arbetet så att brottsbekämpningen blir effektiv. Ett bedrövligt exempel på detta är att myndigheten håller sig med inte mindre än fem olika it-system.
Ännu ett problem är att EBM inte ägnar sig åt en av en expertmyndighets viktigaste uppgifter, att följa och dokumentera utvecklingen.
Det säger sig självt att en förutsättning för att kunna sätta dit skurkar är att ha koll på vad som pågår.
Hjärnorna bakom den ekonomiska kriminaliteten är kreativa och hittar ständigt nya inkomstkällor, men de brottskoder som ligger till grund för myndighetens analyser är tio år gamla.
Vakna, välfärdssystemen är under attack, momsbedrägerier i all ära, men Sverige har förändrats, inte ens Zlatan är ung längre.
I intervjuer i går försvarade sig generaldirektör Monica Rodrigo med att granskningen bara gäller fram till och med 2020, att hon nyligen har tillsatt nya chefer och att det är på väg att bli bättre.
Det vore toppen om hon har rätt, men försvaret är ungefär lika tunt som det som tre arabstater visade upp då de efter sex dagars krig 1967 mot Israel var besegrade.
För det första tillträdde Rodrigo i början på 2018 och har således haft gott om tid på sig att få ordning på torpet.
För det andra fick hon vid tillträdet i sin hand en gedigen rapport som föreslog förenklade strukturer och som varnade för att införa nya chefslager och hierarkier.
Resultatet? Antalet chefer i ledningen ökades från åtta till 17. Det är kommunikationschef hit och driftschef dit.
Och för det tredje handlar en hel del om den turbulens som har resulterat i dystra rubriker om händelser i närtid.
För att bara nämna några exempel:
En uppskattad men frispråkig chefsåklagare har, under vilda protester från medarbetare, omplacerats till annan myndighet, två högt uppsatta chefer har gått ut i Dagens Industri och kritiserat generaldirektören och chefsjuristen gav upp och försvann.
Inga av dessa rapporter tyder på en myndighet i balans och harmoni.
Regeringen har hela tiden duckat, vilket moderatledaren Ulf Kristersson tidigare i år utnyttjade:
”Löfven ignorerar en hel symfoni av visselblåsare på sin egen myndighet”, röt oppositionsledaren.
Sedan dess har Magdalena Andersson som bekant format ett nytt lag. EBM har flyttats från Mikael Dambergs till Morgan Johanssons portfölj.
Hög tid att agera, justitieministern.
Du vill väl ändå att kampen mot den ekonomiska brottsligheten, en verksamhet som inte minst kriminella gäng och klaner alltmer intresserar sig för, ska bedrivas så effektivt som möjligt?