Porrfilter och förbud må vara en tråkig utväg – men är nödvändigt

Förmodligen är vi överens om att det inte är särskilt passande att barn får bevittna män som slår, våldtar, torterar och förnedrar kvinnor. Vi håller dessutom säkert med varandra om att vi vill skydda våra barn från skeva ideal om sin kropp, sex och övergrepp. Det är också därför så många förfärades när barnen slog larm om hur vanligt det är att porr förekommer under skoltimmarna. Vissa barn söker upp det själva, andra tvingar något annat barn att se, visar mindre barn hur man söker, härmar det dem sett på film eller, värst av allt, ofredar andra barn.

Forskningen säger oss att ungefär 90% av mainstreamporren i dag innehåller våldsinslag så som strypgrepp, slag, gagging, förnedring och tvång. Kvinnorna kallas ofta för hora och deras samtycke är vanligtvis obefintligt. Det här är alltså de vanligaste filmerna och inte de grövsta som är ännu brutalare eller åldrarna mycket lägre. Dessa är några av de mörka sidorna av internets utveckling – och den sker på bekostnad av framförallt kvinnor och barn.

Ja, baksidan av internet är nog många medvetna om men allt är såklart inte bara musarmar och trafficking. Cyberspace har blivit en helt ny värld av positiva möjligheter och regeringen har valt att försöka hänga med i digitaliseringens raketfart varför de utlovade mer teknik till kidsen under skoltid. Snapchat-generationen hoppade av förtjusning medan oroliga föräldrar tog sig för pannan.

Porrfilter eller icke porrfilter, det är frågan.

När skolan börjar tillhandahålla tekniska läromedel (där internet inkluderas) medföljer självklart även ett ansvar för innehållet på dessa. Ungefär hälften av Sveriges förskolor och skolor saknar i dag porrfilter. Under uppropet #tystiklassen larmade många barn om negativa konsekvenser av detta och jag anser att när barnen vågar prata är det vårt ansvar att lyssna.

Vi måste ge barnen en chans till en så bra barndom som möjligt. Barnen ska själva få utforma och upptäcka sin sexualitet långt bort från tjatanalsex, våldtäkter och sperma i ansiktet. Därför måste vi införa Sex och Samtycke som ett eget obligatoriskt ämne i undervisningen från förskolan och uppåt. Vi ska prata med barn och unga om sex, samtycke, porr, övergrepp, jämlikhet, sexuella läggningar, könsidentiteter, machonormen och kroppsideal. Diskussioner om dessa ämnen och förmågan att tänka kritiskt är det viktigaste vi kan ge våra barn för att rusta dem.

För att få bukt med porrproblematiken i skolan förespråkar jag därför framförallt samtal, samtal och åter samtal. Porrbranschen är en del av den tredje största ekonomin i världen. Det är ingenting vi bara kan samtala bort. Vi måste ge barnen mer än bara mentala sköldar för att värja sig mot en bransch som är uppbyggd för att locka, lura, pressa och utnyttja människor.

Vi måste införa ett porrfilter i förskolan och skolan MEN filter är inte en skottsäker lösning. Barnen går ju inte i skolan hela dagarna och dessutom finns det säkert några små hackers som kan komma runt spärrarna. Men det handlar om att minimera skada och ansvaret skolan har för de läromedel som tillhandahålls under skoltid. Dessutom innebär dessa luckor att det ställs ett ännu högre krav på engagerade ansvarstagande vuxna som pratar med sina barn och som vågar sätta sig ned efter middagen och snacka med kidsen om porr. Obekvämt kanske, men om vi inte törs tala med våra barn om sex, samtycke och porr – hur ska de få verktyg att skydda sig, lära sig gränser och kunna be om hjälp?

En nackdel med filter är att det kan finnas tekniska svårigheter som skulle medföra att antingen för mycket eller för lite filtreras. Storbritannien har tagit steget och infört filter i skolorna, så jag kikade lite på hur de gör. De löser detta problem med att rätta till fel så fort de upptäcks. Låter rimligt. Samtalet ska inte sluta med porrfilter. Det ska börja med porrfilter. För trots att dialog är det allra viktigaste ska inte små barn ha tillgång till eller råka ramla in på porr under skoltid. Vi kan inte alltid ha fri lek i skolan och tänka att samtal räcker för att hindra dom från att dricka alkohol, röka, titta på porr eller mobba varann. Filter och förbud må vara en tråkig utväg men är ändå nödvändigt. Låt samtalet börja där.

Vi behöver sammanfattningsvis samtal, samtal, samtal – och filter! Att ge barnen mobiler, surfplattor och datorer utan filter är lite som att sätta in sprit bredvid mjölkmaskinerna i matsalen och hoppas att ingen provar.