Putins icke-besked tyder på långvarigt krig
President Vladimir Putin förklarade inte krig mot Ukraina. Men utropade inte heller någon seger.
Putins tal på segerdagen blev något av ett antiklimax.
Slutsatsen blir att presidenten förbereder ryssarna på ett långt krig. Inget slut finns i sikte.
Inför firandet av dagen då Sovjetunionen besegrade nazismen i andra världskriget spreds det uppgifter från USA att Putin formellt skulle förklara krig mot Ukraina. Det hade inneburit en allmän mobilisering i Ryssland.
Unga män hade kallats in till kriget och Ryssland skulle inom några månader kunna skicka ytterligare flera hundratusen soldater till Ukraina.
PLUS: Experterna: Då kan Putin avfyra kärnvapen
Men det hade också inneburit att Putin erkänt att kriget så här långt varit ett stort misslyckande för Ryssland. Dessutom hade han riskerat ett folkligt missnöje. Den "speciella militäroperationen" i Ukraina är inte särskilt populär i Ryssland. En allmän mobilisering hade gjort att det ryska samhället påverkas betydligt mer vilket kunnat resultera i minskat stöd för Putin.
En mer frekvent spekulation var att Putin hade tänkt använda firandet genom att utropa någon slags seger i Ukraina.
Det gjorde han inte.
Förmodligen därför att kriget går så dåligt att inte ens den ryska propagandan lyckats dölja verkligheten. En utropad seger hade framstått som en väldigt tydlig lögn även i genomsnittsryssens ögon.
I stället försökte presidenten ingjuta en känsla av plikt att försvara Ryssland mot yttre hot genom att sammanlänka kriget i Ukraina med Rysslands seger över Hitler.
– Nu slåss vi för vårt folk i Donbass, sade Putin. För säkerheten av vårt hemland, Ryssland.
Lovade ersättning
I ett försök att trumma upp stödet för ett långvarigt krig lovade han också ersättning till stupade soldaters familjer.
Inget hindrar Putin från att formellt förklara krig längre fram och därmed inleda en allmän mobilisering i Ryssland men för nu gav han inga besked som på något sätt indikerar en förändring av den ryska krigföringen.
Tvärtom är intrycket att Ryssland kommer att driva på den nuvarande offensiven i östra Ukraina. Målet är att inta hela Donbass-regionen. Och att fortsätta mot staden Odessa och därmed skära av Ukraina från Svarta havet.
Offensiven har dock mött kraftigt motstånd från Ukraina. Ryssarna rycker fram på flera fronter men det går långsamt. På andra frontavsnitt lyckas Ukraina ta tillbaka territorium som ryssarna ockuperade i inledningen av kriget.
Två saker verkar i ukrainarnas favör.
Stridsmoralen och en ökande ström av avancerade vapen från Nato.
Efter sina inledande framgångar är ukrainarna övertygade om att de kan slå tillbaka Rysslands angrepp. De slåss för sitt land och för att kunna leva i fortsatt frihet. Ryssarna må ha ett övertag i vapenmakt men de saknar motivationen att slåss. Många ryska soldater begriper inte varför de krigar i Ukraina.
Även USA och Nato tror numera på en ukrainsk seger. Man skickar inte bara mer vapen. Det handlar också om mer avancerade vapen som inte är rent defensiva, som artilleri.
Bombar vapentransporter
Vapnen ökar Ukrainas chanser att stå emot Ryssland men också risken för en spridning av kriget. Särskilt om de åtföljs av underrättelsehjälp från USA att pricka ryska generaler om krigsfartyg
Ryssarna är uppenbart irriterade över vapensändningarna och har den senaste veckan börjat bomba järnvägslinjerna från Polen, Rumänien med flera länder i ett försök att stoppa dem.
Att det går trögt för Ryssland i kriget kan ha varit ett skäl till att Putin ägnade en hel del av sitt tal åt att rättfärdiga varför ryska soldater strider i Ukraina.
Putin målade upp den falska bilden av att Ryssland blivit tvingade att gå in i Ukraina eftersom väst inte lyssnade på Rysslands krav om en ny säkerhetsordning. Inte nog med det. Han hävdade också att Nato planerat en invasion av Ryssland och att Kreml därför agerat i förebyggande syfte.
– Det enda korrekta beslutet, hävdade Putin.
Sanningen är att väst ville förhandla men Putin redan verkade ha bestämt sig för krig.
I sitt tal framförde Putin inga nya hot mot väst. Tidigare har han indirekt hotat med kärnvapen flera gånger om väst lägger sig i kriget.
I början tog omvärlden dessa hot på största allvar. Men nu när Nato på ett uppenbart sätt trappat upp sitt stöd till Ukraina utan att Ryssland agerat på sina hot verkar rädslan ha minskat.
Tvärtom verkar USA nu se kriget i Ukraina som en möjlighet att kraftigt försvaga den ryska krigsmakten. Målet är att Ryssland i framtiden inte ska kunna hota sina grannländer under mycket lång tid.
För Putin personligen handlar kriget om liv och död. Förlorar Ryssland i Ukraina betyder de med största sannolikhet slutet för eran Putin.