Vore dumt om hon inte tog chansen

Annie Lööf gör helt rätt som utnyttjar det vakuum som uppstått i Alliansen efter valet.

Dum vore hon annars.

Det finns nämligen inga som helst skäl att avstå från att flytta fram positionerna.

Valet var en besvikelse för Alliansen. Alla partierna tappade stöd, Centern minst och Folkpartiet mest. Regeringsmakten gick förlorad.

Men en som bestämt att förlusten inte ska trycka ner henne i skoskaften är Annie Lööf (C). När Centern i dag och i morgon vässar profilen på ett eftervalsinternat är målet solklart, Centern ska ta på sig ledartröjan i Alliansen.
Sett ur det närodlade perspekt­ivet är det helt rätt. Moderaterna är stukade och ledarlösa. Folkpartiet hänger med huvudet och partiledaren börjar ifrågasättas. Kristdemokraterna är skadskjutna trots en mindre framgång i valet till EU-parlamentet i maj.

Det har lett till ett vakuum som Centerpartiet, nu det näst största borgerliga partiet, bestämt sig för att utnyttja. Helt rätt. Ett politiskt parti ska självfallet ta så mycket plats det kan. Annars har det inget exi­stensberättigande.
Ett mål är att Centerledaren Annie Lööf ska synas mer än de andra parti­ledarna i Alliansen i medier. Det kommer inte vara särskilt svårt att uppnå.

I alla fall inte innan Moderaterna fått en ny ordförande.

Lööf är en tydlig kritiker av den nya regeringen och kommer lätt ta sig genom mediernas nålsögon när de söker kommentarer till regeringens förslag och utspel.

Centern ska också för­söka vinna tillbaka de gröna väljare som tycker att Miljöpartiet har svängt för långt vänsterut. Ingen dum tanke, men är de verkligen Centerväljare?
Annie Lööf gjorde även som färsk partiledare ett försök att ta ledningen för Alliansen. Det gick inte så bra.

I sitt första tal i Almedalen, 2012, gick Lööf till angrepp mot Alliansen. Reformivern var nere på noll. Glöden hade falnat. Det var dags att trycka på ”refreschknappen” och skapa Alliansen 2.0.

De andra partiledarna mottog inbjudan till föräldra­hemmet i Maramö med stor skepsis. Och man måste betrakta hela utspelet som misslyckat och en bidragande orsak till valförlusten. Det Lööf sade var nämligen att kritikerna hade rätt, regeringen ägnade sig nu åt förvaltning, inte förnyande politik. På mötet i Maramö föddes heller inga idéer. Det man kom överens om var ett valkonvent och några arbetsgrupper. Det brydde sig väljarna på goda grunder inte alls om.

Men att Lööf misslyckades ta täten i första försöket behöver inte betyda att det går lika illa nästa gång. Med Fredrik Reinfeldt ute ur bilden är förutsättningarna betydligt bättre.

Följ ämnen i artikeln