Alla betalar för de låga minilönerna
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2003-05-13
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Ska en vuxen människa behöva klara sig på 10 600 kronor i månaden? Eller bör ett heltidsjobb ge minst 14 000 kronor?
Det är en av strejkens hetaste frågor. Eftersom den bland annat handlar om människovärde.
När Kommunal i helgen efter hemliga förhandlingar med medlarna och arbetsgivarna tackade nej till att diskutera vidare var en av de bärande skälen lägstalönerna. Kommunal kräver att de höjs – rejält.
Så här är läget:
n I dag: Nu är lägstalönen för en 18-åring 10 600 kronor i månaden.
Det är en lön som man inte kan leva på. I alla fall inte om man är ensam om hyran.
För dem som är 19 år eller äldre är minilönen inte särskilt mycket högre. 12 000 kronor. Det går inte heller att leva på. I alla fall inte om man ensam ska stå för hyra, telefon, tv-licens, bil och mat.
Släpar efter livet ut
n Kommunals krav. Förbundet kräver att lägstalönen höjs till 14 000 kronor för alla. Oavsett ålder, erfarenhet och yrkesutbildning.
n Medlarbudet. Det bud som avvisades av facken i helgen innebar att lägstalönen höjdes till 13 300 kronor. Men bara för dem som har tre års gymnasieutbildning och dessutom har jobbat i ett år. De andra skulle få klara sig på 11 700 kronor.
Nästa år skulle minilönerna höjas till 12 000 respektive 14 000 kronor.
Varför är då lägstalönerna så viktiga? För det första handlar det om människovärde. En ensamstående person klarar sig inte på 10 600 kronor i månaden om han eller hon inte lever fantastiskt billigt, helst hyresfritt.
För det andra handlar det om att betala för en låg ingångslön. Den som inleder sin yrkeskarriär på en låg nivå släpar efter under lång tid. I värsta fall under hela yrkeslivet.
Det tredje skälet är dock kanske det viktigaste. I alla fall för Kommunals förhandlare.
Alla tvingas betala
Eftersom de lågavlönade är så många går en stor del av potten åt till att höja lägstalönerna vid varje lönerevision.
Alla medlemmar tvingas, brutalt uttryckt, betala för de låga minilönerna i form av lägre löneökningar.
Kommunal har under konflikten sagt sig lägga stor vikt vid ett flertal principfrågor. Nu tycks två överskugga de andra. En rejäl höjning av lägstalönerna. Samt lokal fördelning av hela löneutrymmet.
I dag går strejken in på sin 21:a dag. Den största konflikten i Kommunals historia och den största på svensk arbetsmarknad på 15 år fyller tre veckor. Utan att något slut är i sikte, trots att 5 000 elektriker går ut i sympatistrejk.