Det var ett riktigt skitår
Men allt är inte regeringens fel
Året efter valet har varit fyllt av dramatik.
Det har lett till kraftigt minskat stöd för regeringen. Två av tre partier skulle kastas ur riksdagen om det vore val i dag.
Men allt är inte regeringens fel.
I morgon har det gått exakt ett år sedan det val som gjorde Ulf Kristersson (M) till statsminister och Sverigedemokraterna till riksdagens mest inflytelserika parti.
Det har varit ett mörkt år, fyllt av dramatik och bekymmer för den regering som nu har tre fjärdedelar kvar av sin mandatperiod. Nyss var de nykomlingar, det är de inte längre.
Det går inte att kort summera de kriser och bekymmer som regeringen haft att hantera sedan de tillträdde en dryg månad efter valdagen. Här kommer en lista som innehåller de största.
1. Ekonomin. Ekonomin krymper och tillväxten i Sverige är nu bland de sämsta i EU. Ett flertal prognoser pekar på att den dessutom blir sämre än man tidigare trodde.
Till det ska läggas höjda räntor. De kommer att bli ännu högre. Konsumentpriserna ökar med nära tio procent på årsbasis, lite mer än 2022.
Kronan kallas en skräp- eller skitvaluta. En dollar kostar nu över 11 kronor och en euro nära tolv. För 30 år sedan diskuterades en anslutning till euron till kursen 8:50. En svag krona leder till importerade prisökningar.
Det finns inte många ljuspunkter i det ekonomiska moraset. Men två av dem är statens finanser som fortfarande är stabila och arbetslösheten som inte börjat stiga än (men som tros göra det i vår).
En tredje ljuspunkt står löntagarna för. De har i den löneledande konkurrensutsatta sektorn (exportindustrin) accepterat låga löneökningar för att få bukt med inflationen.
2. Nato-ansökan. Vi går inte in på alla detaljer i denna Golgatavandring. Men faktum kvarstår. I maj förra året ansökte Sverige och Finland om medlemskap i den västliga försvarsalliansen. I april blev Finland medlem. Sverige kanske blir det i oktober - om Turkiets president Erdogan då fått sina hett eftertraktade amerikanska stridsflygplan, uppgraderade och nya F16.
3. Rysslands maktambitioner och krig. Vi behöver inte spilla så många ord på det heller. Läget är inte bara dystert, det är svart.
Ryssland vill införliva Ukraina i sitt territorium. För att lyckas med det slår de skoningslöst mot civila mål och har bland annat förstört en damm som innehöll lika mycket vatten som Mälaren.
Men stormakten Ryssland vill också beskära svensk självständighet, vår suveränitet. Att svenska vapen av hittills okända kvantiteter skickas till Ukraina är inte konstigt.
4. Terrorhotet. Har av Säpo höjts från tre till fyra på en femgradig skala. Svenska ambassaden i Irak har stuckits i brand. På Drottninggatan i Stockholm patrullerar poliser med automatvapen.
Det skärpta läget beror i hög grad på lavafloden av koranbränningar. Den frågan har regeringen hanterat valhänt.
5. Gängbrotten. Ett av regeringens främsta vallöften var att slå hårt mot den. Hittills har det inte gett önskat resultat. Sprängningarna är fler än någonsin. Misstänkta förövare är yngre än någonsin. 14-åringar misshandlas grovt, mördas och grävs ner i skogen.
Den här listan är långt från komplett och innehåller både hemmalagade problem, sådana som regeringen ärvt liksom globala problem som spritt sig till Sverige.
Men resultatet har för regeringen blivit ett opinionsmässigt moras. Enligt senaste Aftonbladet/Demoskop skulle två av tre regeringspartier, KD och L, kastas ur riksdagen om det vore val i dag.
På den andrakanten skulle MP åka ur medan C löper stor risk att göra detsamma.
Tidöpartierna har tappat 3,3 procentenheter sedan valet. Vänstersidan har ökat med 2,6. Den senare siffran motsvarar 170 000 väljare. Det motsvarar alla som bor i Sveriges femte största kommun, Linköping.
Sammanfattningsvis har regeringen haft ett tufft år sedan valet. En del av problemen har de orsakat själva. Vi behöver bara se till röran kring elstödet som gett KD, med energiminister Ebba Busch i ledningen, kraftigt sänkt stöd och förtroende. Andra är beroende av det försämrade säkerhetsläget i världen.
Det kan bara bli bättre. För regeringen alltså.
TRE SPANINGAR
Ombyggnaden av regeringskansliets centrum Rosenbad, där bland annat statsministerns kansli ligger, har pågått i fyra år. Höjd säkerhet och mer telekom är några av skälen. Kostnaden uppgår till tre miljarder kronor. Kanske kunde lite av det satts av för att statens museer skulle kunna ha mer öppet?
Nederländerna går emot strömmen. Deras snabbast växande parti är inte ett auktoritärt högerparti utan ett som slår vakt om landsbygdens värden och bönderna. Det heter BBB, eller på svenska, Bondemedborgarrörelsen. Redan störst i senaten och regionerna. Nya framgångar väntas i nyvalet i november.
Sveriges radio var tidigare ett rättesnöre för hur man uttalade namn och vilken titel man gav människor. Inte längre hoppas jag. Exempelvis uttalas staden Gent i Belgien oavbrutet som Jent. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall kallades en hel dag för socialminister. Han heter Forssmed.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.