Hårt slag för Netanyahu att hamna i samma liga som Putin
Om domarna går på åklagarens linje innebär det att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu hamnar i samma gäng som Rysslands diktator Vladimir Putin.
Ett mycket hårt slag för Netanyahu som gör att han riskerar att gripas om han reser utomlands.
Han har uppenbarligen missbedömt omvärldens tolerans för hur Gazakriget förs.
För nästan precis två månader sedan skrev jag en kolumn där jag ställde frågan hur lång tid det skulle ta innan Netanyahu blev näste man som åtalades av den Internationella brottmålsdomstolen, ICC i Haag.
Svaret kom snabbare än jag kunde ana.
Domstolens chefsåklagare Karim Khan begär nu att en arresteringsorder utfärdas mot den israeliska premiärministern och mot försvarsminister Yoav Gallant för krigsförbrytelser begångna i samband med kriget i Gaza.
Han kräver att liknande arresteringsorder utfärdas mot Hamas ledare i Gaza, Yahya Sinwar, Muhamed Deif, ledare för Hamas väpnade gren och Ismail Haniyeh, den politiske ledaren som sitter i Qatar.
Sannolikheten får anses vara stor att domarpanelen som fattar det slutgiltiga avgörandet går på Khans linje och utfärdar internationella efterlysningar för samtliga fem ledare.
Israel beskrivs ofta som Mellanösterns enda demokrati. För en demokratiskt vald ledare som Netanyahu är det ett dråpslag att hamna på ICC:s lista över misstänkta krigsförbrytare.
Att hamna i samma liga som Vladimir Putin är inte smickrande för någon. Men kommer man från en demokrati är det extra illa.
Domstolen har egentligen inga maktmedel att sätta bakom en arresteringsorder. Ingen tror att Putin frivilligt kommer att inställa sig i Haag. Lika lite att Netanyahu skulle göra det.
Världen krymper
Men i Putins fall har vi sett hur hans värld har krympt. Han avstod från att resa till Sydafrika förra året för att delta i ett Brics-möte, de största ekonomierna utanför västvärlden. Skälet var att Sydafrika hade varit tvungna att gripa Putin om han dykt upp.
Numera besöker Putin bara Kina och några få före detta Sovjetrepubliker av rädsla för att annars gripas och föras till Haag.
Netanyahu riskerar att hamna i en ännu värre situation. Bortsett från USA har Israel sitt största och nästan enda internationella stöd i Europa. Om en arresteringsorder utfärdas vore det omöjligt för Netanyahu att besöka Tyskland, Frankrike eller något annat land i Europa.
123 av världens länder har erkänt ICC:s jurisdiktion, däribland nästan alla demokratier.
USA är ett av få västländer som inte erkänner ICC. Dit skulle Netanyahu fortfarande kunna resa utan att gripas men i övrigt skulle världen vara mer eller mindre stängd för honom.
Precis som i fallet med Putin får man utgå från att en arresteringsorder kommer att följas av internationella sanktioner. EU är en mycket viktig handelspartner för Israel. Sanktioner skulle slå hårt.
Men framförallt sätter ett krigsförbrytaråtal ännu mer av en pariastämpel på Netanyahu som i viss mån även spiller över på Israel.
Vägrat lyssna
Det är uppenbart att Israel missbedömt omfattningen av och kraften i det internationella protesterna mot hur Netanyahu valt att föra kriget i Gaza. Gång på gång har Israels allierade varnat Netanyahu för att han måste göra mer för att skydda civilbefolkningen och för att få in mer humanitär hjälp. Till och med president Biden har upprepade gånger framfört den här kritiken och till och med stoppat vapensändningar till Israel.
Men Netanyahu har vägrat lyssna.
Västvärlden ifrågasätter inte Israels rätt att försvara sig men anser att man måste följa krigets lagar. Samtidigt har det internationella trycket mot ICC att agera varit hårt.
Anklagelserna mot Putin får dock anses vara värre. Hans uttalade syfte är att utrota Ukraina som nation. Netanyahu har inget uttalat syfte att utrota palestinierna.
ICC-åklagaren går inte så långt som att använda termen folkmord men anklagar Netanyahu för att medvetet ha gjort civilbefolkningen till måltavla för väpnade attacker och orsakat svält i Gaza.
Netanyahu slår ifrån sig anklagelserna och menar att ICC jämställer offret med förövaren.
Visserligen var det Hamas som med sin terrorattack i södra Israel den 7 oktober förra året utlöste det senaste kriget. Men det finns en förhistoria där den israeliska ockupationen lett till svåra övergrepp mot den palestinska befolkningen under lång tid.
Inget land har en frisedel att föra ett krig utan hänsyn till civilbefolkningen.
En komplicerande faktor är att Netanyahu personligen har ett intresse av att driva kriget vidare. I samma ögonblick som kriget tar slut riskerar han att sopas bort från makten och att korruptionsrättegångarna mot honom i Israel återupptas.
Men frågan är om det inte är ännu värre för honom att bli efterlyst för krigsförbrytelser.