Ny skattesänkning kallas för något helt annat

VISBY. Anna Kinberg Batra vill införa ett ”första jobbet-avdrag”.

Men det är inget skatteavdrag för den som får sitt första jobb.

Det är en skattesänkning för alla löntagare.

Moderaterna har sedan tidigare identifierat något som de kallar det ”nya utanförskapet”. På vilket sätt det skiljer sig från det utanförskap som Alliansen tidigare sagt sig bekämpa är oklart. Möjligen är det ännu tydligare.

Det handlar om är dem som inte etablerar sig på arbetsmarknaden. Antingen för att de är unga, har bristfällig utbildning eller är födda i framför allt länder utanför Europa. Eller alltihop på en gång.

Som statsminister tänker Kinberg Batra inte att acceptera att någon lämnas utanför. Det upprepade hon, ibland med emfas, ibland med lite mindre eftertryck, ett flertal gånger.

Ett led i dessa ansträngningar är ett ”första jobbet-avdrag” som Moderaterna lanserade igår. Kostnad: Nio miljarder kronor.

Felaktig beteckning

Men problemet är att det inte är något skatteavdrag för det första jobbet. Det är en skattesänkning som kommer alla löntagare till del om det införs. Lågavlönade får en upp till fyra gånger så hög sänkning, i procent räknat, som den som tjänar mycket pengar.

Ett vårdbiträde skulle, enligt Moderaternas egna uträkningar, tjäna omkring tvåtusen kronor om året på sänkningen. 156 kronor i månaden.

Varför Moderaterna säljer in skattesänkningen under en helt felaktig beteckning är oklart. Vill de helt enkelt inte längre använda termen jobbskatteavdrag? ”Första jobbet-avdraget” är till sin konstruktion inget annat än ett väldigt lågt jobbskatteavdrag.

Bryter mot Reinfeldtdogmer

I kampen mot det nya utanförskapet bryter Anna Kinberg Batra mot två Reinfeldtdogmer. Hela valrörelsen tjatade han om att det inte fanns något utrymme för att sänka skatterna. Nu skulle det samlas i ladorna i stället. Kinberg Batra gör uppenbarligen en annan bedömning.

Han ville inte heller göra några förändringar som retade upp LO. Moderaterna var kollektivavtalskramare, förra biståndsministern Gunilla Carlsson hävdade att hon ”älskar kollektivavtal”.

Men även där gör Kinberg Batra en annan bedömning. Det har gått trögt för ya-jobben (där man gör praktik och pluggar samtidigt) och nu kan Moderaterna tänka sig att tillåta dem även hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal. Det kommer facken att ha grava synpunkter på.

Förväntningarna på talet, som var Kinberg Batras första i Almedalen, var höga från hennes egna medlemmar och sympatisörer. Efter kritik för decemberöverenskommelsen, DÖ, och upproriska kommunalråd i Skåne måste hon visa sig vuxen uppgiften.

Undviker Åkessons mina

Att döma av reaktionerna fick hon mer än godkänt. Gensvaret gjorde att M-ledaren log närmast lättat flera gånger under talet.

Att Stefan Löfven fick ett par rallarsvingar hör till pjäsen. Det hade varit i det närmaste tjänstefel för Kinberg Batra att inte ge sig på regeringen från scenen.

Intressantare var hennes attacker på SD-ledaren Jimmie Åkesson. De handlade nämligen inte om deras inställning till invandring och flyktingmottagande. Utan om Sverigedemokraternas ekonomiska politik som hon kallade rent vänsterorienterad.

Smart där. En av förklaringarna till Åkessons framgångar är att han får alla andra partier att prata om hans frågor. Den minan tänker Anna Kinberg Batra uppenbarligen inte gå på.