Nu reser jag mig upp i protest mot mig själv

Jag funderar på att resa mig och gå från den här kolumnen i protest. Jag har inte ­bestämt mig för vad jag ­protesterar mot än, men ­Aftonbladet är en bred ­tidning, så det finns gott om möjliga anledningar.

Är det till exempel rimligt att ledarsidan får mala på till försvar för ett parti som ­varit inblandat i tvångs­steriliseringar, hemlig åsiktsregistrering och byggandet av avskyvärda Domuspalats runt om i Sverige? Ska jag ­låtsas som ingenting?

Eller kultursidan och dess hyllande av Röda armén. Ska jag helt lojt acceptera den typen av åsiktsmässiga kränkningar? Bara låta dem passera?

Och alla dessa ”roliga” djurklipp som ständigt trycks ut i Aftonbladets nätupplaga. Kan den mänskliga arrogansen bli tydligare? Denna vedervärdiga speciesism, barn av samma idémässiga träck som rasismen. Ska vi jamsa med och för­låta, bara för att hundarna och katterna blir klappade och matade? Ska vi blunda för hur djuren blir ofrivilliga clowner i händerna på ­cyniska och nedlåtande ­redaktörer?

Eller mig själv, förresten. Här köper man Aftonbladet och förväntar sig en rak och hederlig sosseblaska. Och vad får man? En ­bab­blande fjant i fluga! En ­reaktionär posör! ­Monarkist, till på köpet! Någon som försvarar ett odemokratiskt statsskick, med andra ord. Hur rimmar det med Aftonbladets bedyranden om att stå för alla människors lika värde, ­demokrati och jämlikhet?

Jo, jag borde verkligen ­resa mig upp och gå, om inte ­annat i protest mot mig själv.

Och man undrar ju verkligen om inte en del av människorna som Aftonbladet anställer – annonssäljare, vaktmästare, matskribenter, vinprovare – inte har givit uttryck för upprörande åsikter i helt andra ämnen någon gång under sitt liv. Kanske till och med på twitter, eller facebook, eller så. Det borde man kolla. Och resa på sig och gå.

Och, förresten, debatt­sidan. Där dyker det upp alla möjliga skumma åsikter. Folk får tydligen säga vad som helst, utan att någon protesterar. Hyckleri!

Jo, nu ställer jag mig upp och går från den här ­kolumnen. I protest. Gör gärna stor sak av det i andra tidningar, i radio och tv. Och var snäll och nämn att min senaste bok, ”Rule, Britannia!”, kommer i pocket snart.

Följ ämnen i artikeln